Strax efter halv elva på lördagsförmiddagen checkar lucia med följe in på Quality Hotel Grand. Här bor de i fyra nätter, tills att årets luciahögtid firats klart.

– Åh, så fint!

Luciageneralen Freddy Magnusson från Lions Club Kristianstad delar ut årets halssmycken till tjejernas förtjusning.

– Nu ska ni ta igen er så mycket det bara går så ses vi igen här i lobbyn halv ett. Prick.

Generalen manar sin styrka, som bubblande av förväntning tar hotellhissen upp till sina rum. De är redan en grupp, känslan av tillhörighet kommer att stärkas under dagarna som följer.

Karin Svensson och Hanna Nilsson är långa och går sist i följet. De ska bo tillsammans med Emma G Nilsson, som har sin plats bakom lucian. De tre delar en svit. Före kandidatuttagningen tidigare i höst kände ingen varandra. Nu har de lagt vardagslivet åt sidan för några dagar.

– Det här blir bra, säger de nöjt när de glider runt i svitens alla rum.

Sedan november har årets följe övat sångerna en gång i veckan. De har uppmanats av musiklärare Ulf Åkesson Lefler att prata mindre så sjunger de bättre, men det är svårt att vara tyst när spänningen stiger.

Karin och Emma har varit lucia i andra sammanhang tidigare.

– Enda skillnaden är att man bär ljus och att det är lite mer fokus om man är lucia, säger Emma, som ser fram emot att åka kortege med häst och vagn. Det blir hennes första gång.

Vad är det värsta som kan hända?

– Att någon svimmar, säger Emma.

– Att den som sjunger solo kommer av sig, fyller Karin och Hanna i.

Efter en stunds "softande" värmer de plattång och locktång och nya läppglanset testas. Särken på och sidenbandet runt midjan. Emma klagar på ryggont. Karin rycker ut med massage. Nere i lobbyn samlas de andra. Frågorna till Freddy Magnusson har hopat sig: när ska vi äta?, får man ringa från rumstelefonen?, finns det fickor i pälsarna för kamera och läppglans?

Susanne Ekelund ser ut att vara lugnet självt. Chocken att hon blev vald till Kristianstads lucia 2004 har lagt sig.

– Nu känns det bra, det ska bli jätteroligt, säger hon och deltar i diskussionen om vilka tre låtar de tänker framföra på Lilla torg.

Hästkortegen genom centrum avgår klockan ett från Söderportgymnasiets skolgård. Militärpälsarna värmer i decemberkylan. Julklappsjagande människor tar sig tid att lyssna på deras sång.

Med mat i magen tar lucia med tärnor nya tag. Kröningen i pampiga Heliga Trefaldighets kyrka är lördagens höjdpunkt.

– Det känns värdigt att kröna i kyrkan, säger Freddy Magnusson.

Programmet i kyrkan är vackert med Christianstads Symfoniker och solisterna Ludmila Shtepan och Viktor Cehlin. Käckast låter Blåsvädret, musikskolans yngsta blåsorkester. Prosten Göran Callmer talar om att lucialegenden står för mod och kamp mot våld och att det är viktigt att vi inte accepterar våld. Lucia kommer med hopp. När Göran Callmer sätter kronan på Susanne Ekelunds huvud uppmanar han henne att också sprida ljus i mörkret.

Sången de övat på i veckor stiger mot kyrktaket och får den mest tröge att komma i stämning. Efter uttåget står de i vapenhuset och sjunger luciasången gång på gång medan den välfyllda kyrkan töms. Stolta familjer och kompisar stannar för att gratulera.

Eldprovet är över. Nu är det bara resten kvar: hos squaredansarna, på Åhus Strand, i Önnestad och klockan 24 i Grands nattklubb.

Tjejerna pratar om att kanske kommer de att orka med en kort och skötsam lussevaka på söndagskvällen.

– Men vi ska typ stiga upp fem på måndag, säger Hanna och rättar till frisyren.

Efter frukost på onsdag checkar följet ut från sina hotellrum. Kvar finns minnena. Men först väntar den mest krävande dagen – idag, Luciadagen.

Birgitta Mattisson

044-18 55 37

birgitta.mattisson@kristianstadsbladet.se