Kristianstads före detta tillväxtkommunalråd Michael Anefur (kd) verkar ha tagit sitt uppdrag som politiskt tillsatt ordförande i det kommunägda Renhållningen AB på allvar, med stort personligt engagemang. Men att han nu ser ut att rädda sig kvar i bolaget genom att återvinna sig själv är inte berömligt, bara stötande.

Att någon tar steget från styrelseordförande till vd i ett och samma bolag på en dag är inte särskilt vanligt. När det händer är det oftast ett tecken på att ägarna har fullt förtroende för vederbörande, vilket knappast torde vara fallet här – och att denne har eftertraktade och unika kunskaper.

Anefurs erfarenhet av företagande framstår inte som överväldigande. Posten som ordförande för Renhållningen AB lade han vantarna på när han var en del av den tidigare politiska majoriteten. Om han nu till slut skulle lyckas kvala in som den bäste av 22 kandidater – om han inte redan har gjort det – undrar man hur kravprofilen har sett ut. Kunskap om det bolag som ska styras och personliga kontakter får inte väga orimligt tungt.

Å andra sidan ligger resultatet av rekryteringsprocessen helt i linje med den förmåga Anefur har visat under sina år i lokalpolitiken. Efter att väljarna underkände hans insats som extrainsatt kommunalråd, så att hans parti kraftigt reducerades i kommunvalet 2006, har han skickligt manövrerat sig fram till en hägrande vd-post, som han som ordförande själv har haft ansvar för att tillsätta. Bara detta är i sig ett tillräckligt skäl för att han inte omedelbart ska komma ifråga som vd.



Den brådska med vilken den nye styrelseordföranden Jan Karlsson (m) har hanterat vd-tillsättningen förstärker bilden av att allt inte har gått helt riktigt till. Skyndsamheten indikerar att någon har velat få minsta möjliga offentlighet åt turerna. Hur har beslutet förankrats i den politiska majoriteten?

Misstankar infinner sig därför om att det finns en icke uttalad önskan hos somliga i majoriteten att genom utnämnandet av Anefur till vd för Renhållningen slippa honom i den politiska debatten för att underlätta ett framtida närmande till kd. Han kan knappast sitta kvar på sina politiska uppdrag samtidigt som han är vd för ett kommunalt bolag. Åtminstone är det en ordning som borde gälla i vanliga sammanhang, vilket detta å andra sidan definitivt inte är.

Fackliga företrädare förefaller samtidigt ha förordat Anefur som vd med en förhoppning om att han inte ska verka för en fortsatt utförsäljning av Renhållningen AB.

Ingetdera av dessa syften borde väga särskilt tungt. Förtjänst och skicklighet ska avgöra alla tillsättningar i den offentliga sektorn, till vilken offentligägda bolag räknas. Det är den politiska majoriteten i kommunen som ska besluta om en eventuell utförsäljning av bolaget, vilket den borde.

Att det finns misstankar om att annat än kommunens bästa har satts i första rummet i rekryteringen av en ny vd till Renhållningen AB borde stämma den politiska ledningen i Kristianstad till eftertanke. Sådant öppnar alltid för en populistiskt färgad kritik, som kan komma att utnyttjas av mindre nogräknade partier. En udd kan lätt riktas mot ett politikeretablissemang som i en smutsig hantering sluter sig samman, och ger varandra förmåner.



Vd-tillsättningen på Renhållningen, med alla sina oklarheter, borde avbrytas. Uppgörelser i det fördolda med en kraftigt ifrågasatt politiker som Anefur i centrum lär spä på misstron mot alla politiker. Om kommunen kan vara utan ordinarie kommundirektör och näringslivschef, så kan den sannerligen också under en kortare period klara sig med en tillförordnad vd för Renhållningen.