Solskyddsmedel är ett sätt att skydda barnen mot UV-strålar. Därmed minskar risken för att de ska drabbas av hudcancer i framtiden. Deras hud är känsligare och de bränner sig lättare. Men varför ett speciellt solskyddsmedel för barn? Vissa tillverkare har anpassat krämen och gjort den oparfymerad, vattenfast och med fysikaliska filter som lägger sig som en hinna på huden och på så vis reflekterar solstrålarna, till skillnad från kemiska filter som absorberas av kroppen.

Testfakta har låtit Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) laboratorietesta 14 vanliga barnsolskydd, i både lotion- och sprejform. I testet undersöktes krämernas förmåga att skydda huden mot två typer av ultravioletta strålar – UVA och UVB. Testet visar att det är skillnad på solkräm och solkräm.

– Man kan se generellt att om en tillverkare har både faktor 30 och 40 behöver det inte innebära att 40 ger bättre skydd, säger Sofia Käll-qvist, testansvarig på SP.

Testet visar att samtliga krämer skyddar bra mot UVB-strålar, de strålar som gör att vi bränner oss men som också sätter igång bildandet av nyttigt d-vitamin. Värre var det med skyddet mot UVA-strålarna, den strålning som gör huden brun. Bäst UVA-skydd direkt efter insmörjning gav sprejerna från Eucerin, L'Oreal och Vichy samt Garniers och Niveas båda produkter. De gav alla ett skydd på 95–97 procent.

Efter en tids solande stod sig Eucerins och Niveas sprejer och L'Oreals lotion dock inte lika bra. Deras effekt avtog mest efter en tids solande, skyddsförmågan minskade med 9–12 procent.

Bäst totalt UV-skydd ger Vichy, en av de dyraste produkterna i testet. Sämst skydd ger en av de billigaste, Acos barnsolkräm med faktor 15.

Aco skriver på sin hemsida att "Solskydden för barn är oparfymerade, vattenfasta och ger maximalt UVA-skydd."

Hur hänger det här ihop, Aco?

– UVA-faktorn ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Det är det vi menar med maximalt UVA-skydd, säger Anna Sigfrid, nordisk produktchef för Acos solprodukter.

Att UVA-faktorn ska vara en tredjedel av UVB-faktorn uttrycks i en rekommendation från 2006 som EU-kommissionen har tagit fram.

Men varför har ni en så låg faktor som 15 för barn?

– Här uppe i Norden är det inte så stark sol. Den offentliga rekommendationen i Norden ligger på faktor 15 under sommaren. Och det är dyrare med högre faktor, så det blir bättre för plånboken. Men åker du utomlands får du gå upp i faktor, säger Anna Sigfrid.

En del av förklaringen till Acos låga betyg är att utgångspunkten för testet har varit att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solen. Därför har inte variationer i solskyddsfaktor påverkat betygen.

På Aco är man dock kritisk till testets utgångspunkt – att målet är att skydda barnet maximalt i alla lägen.

Aco menar att man även bör ta hänsyn till miljöpåverkan då man använder ett höge skydd än nödvändigt, allergirisken och barnets biologiska behov av d-vitamin.

Förutom att testa solkrämernas skyddande förmåga anlitade Testfakta konsultföretaget Goodpoint, som kartlade kemikalierna i solskyddsmedlen utifrån ett hälsoperspektiv.

Sammanlagt innehåller medlen cirka 190 ämnen, varav ett 15-tal tros kunna orsaka allergi, kontakteksem och överkänslighet. Med på listan finns bland annat olika parfymämnen.

– Det är större risk att barn reagerar negativt på allergiframkallande ämnen än att vuxna gör det. Därför bör man rent allmänt undvika sådana ämnen i produkter för barn. De flesta av de allergiframkallande ämnena i de här produkterna är till för att ge en god doft och jag tycker att man som konsument kan fråga sig om det är nödvändigt att använda doftande produkter för barn, säger Tina Almström Branting, toxikolog på Goodpoint. (Testfakta)