Sedan ett par år tillbaka firar några enstaka miljoner, av totalt över sex miljarder människor världen över, något de kallar för En köpfri dag (Buy Nothing Day) som i år inträffar i morgon den 24 november. Det är som de själva beskriver det "en internationell kampanj som syftar till att väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över, och visa på alternativ". Som så ofta när vänstern protesterar låter det ganska oskyldigt men när man börjar skrapa på ytan borde vi alla bli mörkrädda.

Precis på samma sätt som antiglobaliseringsförespråkare protesterar mot den "orättvisa handeln" vill antikonsumtionsrörelsen med denna aktion protestera mot den "onödiga konsumtionen". Den orättvisa handel och den onödiga konsumtion man gärna målar upp är den som för vårt samhälle framåt och som bidrar till att minska fattigdom och öka välstånd i både vår och den fattiga delen av världen. Därför vänder jag mig totalt mot dessa krafters syn på antikonsumtion. Jag vill istället tydliggöra varför kapitalism, marknadsekonomi och framförallt konsumtion för vårt samhälle framåt och tydliggöra att det är krafter som de bakom Buy Nothing Day som, medvetet eller omedvetet, gör vårt samhälle skada.



Låt mig knyta an till något aktuellt. Snart nalkas nämligen jul. Dock är inte julen något vi alla gånger förknippar med något odelat positivt. Till julen hör ju allehanda stök, stress samt inköp av olika julklappar. Men julen är för mig också den tid på året då människor har som främsta mål att glädja andra människor.

I dagligt tal får vi ofta höra att julen blir mer och mer kommersialiserad. Det finns till och med de som vill hävda att julen i dag inte längre handlar om välvilja och att glädja andra människor utan endast om kommersialism. Detta tror jag grundar sig i en misstänksamhet emot hela kapitalismen och den handel som kommer därtill. Vad dessa människor glömmer är att det inte finns något annat system i världen som skapat ett välstånd som kan jämföras med det vilket kapitalismen medfört.

Kapitalismen ger oss en möjlighet att skapa något med våra egna händer, för att vi sedan ska kunna sälja varan på marknaden till ett pris vi själva väljer eller kommer överens om med en köpare. Det är det som är det fina med kapitalismen. Den skapar en marknad för att vi ska kunna skapa produkter och sedan sälja dem.

När det finns människor som vill köpa vår produkt skapas en ömsesidig bytesbalans där både du och jag får vad vi vill – jag får min vara såld och du köper den. Jag får utdelning för det kapital, den energi och den tid jag investerat i produkten och du får utdelning för den summa pengar du investerat i min produkt.

Mot detta ställer vänstern att det alltid finns en part som missgynnas, det vill säga förlorar på köpet. I en marknadsekonomi anser jag inte att det finns det. Det är inte sällan jag hör yttranden i stil med att den enes bröd är den andres död.

När en vara byter ägare finns det bara vinnare. Säljaren får nämligen möjlighet att sälja sin vara på en marknad där det finns massvis av tänkbara köpare, och köparen möjlighet att välja och vraka bland säljare. I en planekonomi sätter man däremot käppar i hjulet för denna fantastiska tanke. I ett sådant system bestämmer nämligen staten vad som ska erbjudas och till vilket pris detta ska ske. Vi som konsumenter får där ingen möjlighet att vare sig konkurrera om produkt eller pris. Där skulle vi bara kunna tacka och ta emot och köpa det som erbjuds.



När jag vidare omvandlar tanken om kapitalism och marknadsekonomi med blicken fäst vid julen så vill jag mena att välviljan och kommersialismen går hand i hand som mest och bäst just i juletider. Människor må stressa för att hinna med allting, men att enbart se till detta är trångsynt. Blickar vi bortom horisonten ser vi hur människor går ut och handlar julklappar åt sina nära och kära med det ädla syftet att glädja och åter glädja.

När vi går ut i kylan för att handla julklappar gör vi det med ambitionen att köpa för att göra någon glad. Inte nog med det, när vi går in i en affär och köper en julklapp gör vi också dess skapare glad.

Filosofen och författarinnan Ayn Rand uttryckte ovanstående med ett par mycket vackra väl talande ord: "Det härliga med julen är det faktum att den får oss att visa vår välvilja mot andra på ett muntert, glatt och inte alls självuppoffrande vis. Man säger 'Merry Christmas' – inte 'Weep and repent' ... Julhandeln stimulerar ett enormt utflöde av uppfinningsrikedom i skapandet av produkter för ett enda ändamål: att glädja människor."

Det skapas alltså produkter just för ändamålet att glädja andra människor. Så gå ut och handla julklappar och var glad för att du inte lever i en planekonomi där någon annan hade bestämt vad du hade kunnat köpa, utan att du istället lever i en marknadsekonomi.

Det är till syvende och sist konsumtionen som utvecklar samhället och utan konsumtion skulle världen stanna. Därför är iniativet från en grupp på sajten Facebook om en Buy Something Day lovvärt och således borde varje dag som i dag vara en Buy Something Day.



Fredrik Axelsson