Textstorlek
Det stora bankrånet
Publicerad: 2 oktober 2008, 01:15
Krönika
Ekonomin gungar i världen, och frilansjournalist Pierre Gilly undrar över vilken roll bankerna har. Och hans åsikt är klar.
På medeltiden var det vanligt att vanligt folk ute i Europa fick arbeta gratis åt den lokala adeln. Det kallades dagsverke. Den som vägrade straffades. I praktiken är det likadant i dag. En stor del av svenska folket arbetar gratis åt vår tids adel: de som äger bankerna.
Utan krediter är det nästan omöjligt för vanligt folk att leva ett normalt liv. Den som inte skuldsätter sig tidigt i yrkeslivet för att skaffa bostad får det ofta svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Precis som adeln inte hade någon rätt till dagsverke finns det inget skäl att privata banker skulle ha rätt till ränta. De som menar att det visst finns en skillnad mellan ränta och dagsverke är förmodligen inte medvetna om att bankerna inte lånar ut sina egna pengar.
Precis som medeltida feodalherrar hade rätt att ta ut dagsverke, har dagens bankadel rätt att skapa pengar utifrån tomma intet och låna ut dem mot ränta.
Det går till så här. Säg att någon sätter in tusen kronor på sitt sparkonto. Banken kan sedan låna ut större delen av dessa pengar, även om den måste hålla en viss säkerhet.
Om säkerheten är tio procent innebär det att banken har 900 kronor att låna ut. Dessa 900 kronor kommer med största sannolikhet att återigen att hamna på ett bankkonto, vilket gör det möjligt för banken att låna ut 810 kronor. Och så vidare. Den ursprungliga tusenlappen kan på det här sättet lätt förvandlas till tiotusen kronor.
Bankernas rätt att skapa pengar ger dem naturligtvis en oerhörd fördel. Genom att staten inte ger sig själv samma privilegium har den handikappat sig själv. När staten behöver pengar till offentliga investeringar lånar den, istället för att, som bankerna, skapa pengar ur tomma intet.
Resultatet av dagens system är att skattebetalarna betalar av 150 miljarder kronor på stadsskulden bara i år. Det är mer än vad hälsovård, sjukvård, social omsorg, utbildning (inklusive universitetsforskning) och försvaret får tillsammans. Och då är inte ens ränta medräknad.
Det kan jämföras med att fyra svenska storbanker – SEB, Handelsbanken, Nordbanken och Swedbank – förra året gjorde en vinst på 83 miljarder kronor, enligt Finansinspektionen. Dessa 83 miljarder är i praktiken en slags gåva från staten till bankadeln.
Att reagera över att privata amerikanska banker försöker pressa ut 700 miljarder dollar från den amerikanska staten är lite som att uppröras över att en våldtäktsman inte använder deodorant. Bankernas vanliga verksamhet är ett övergrepp som fortgår år efter år.
Utan krediter är det nästan omöjligt för vanligt folk att leva ett normalt liv. Den som inte skuldsätter sig tidigt i yrkeslivet för att skaffa bostad får det ofta svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Precis som adeln inte hade någon rätt till dagsverke finns det inget skäl att privata banker skulle ha rätt till ränta. De som menar att det visst finns en skillnad mellan ränta och dagsverke är förmodligen inte medvetna om att bankerna inte lånar ut sina egna pengar.
Precis som medeltida feodalherrar hade rätt att ta ut dagsverke, har dagens bankadel rätt att skapa pengar utifrån tomma intet och låna ut dem mot ränta.
Det går till så här. Säg att någon sätter in tusen kronor på sitt sparkonto. Banken kan sedan låna ut större delen av dessa pengar, även om den måste hålla en viss säkerhet.
Om säkerheten är tio procent innebär det att banken har 900 kronor att låna ut. Dessa 900 kronor kommer med största sannolikhet att återigen att hamna på ett bankkonto, vilket gör det möjligt för banken att låna ut 810 kronor. Och så vidare. Den ursprungliga tusenlappen kan på det här sättet lätt förvandlas till tiotusen kronor.
Bankernas rätt att skapa pengar ger dem naturligtvis en oerhörd fördel. Genom att staten inte ger sig själv samma privilegium har den handikappat sig själv. När staten behöver pengar till offentliga investeringar lånar den, istället för att, som bankerna, skapa pengar ur tomma intet.
Resultatet av dagens system är att skattebetalarna betalar av 150 miljarder kronor på stadsskulden bara i år. Det är mer än vad hälsovård, sjukvård, social omsorg, utbildning (inklusive universitetsforskning) och försvaret får tillsammans. Och då är inte ens ränta medräknad.
Det kan jämföras med att fyra svenska storbanker – SEB, Handelsbanken, Nordbanken och Swedbank – förra året gjorde en vinst på 83 miljarder kronor, enligt Finansinspektionen. Dessa 83 miljarder är i praktiken en slags gåva från staten till bankadeln.
Att reagera över att privata amerikanska banker försöker pressa ut 700 miljarder dollar från den amerikanska staten är lite som att uppröras över att en våldtäktsman inte använder deodorant. Bankernas vanliga verksamhet är ett övergrepp som fortgår år efter år.
Pierre Gilly
Michael Jackson sörjs världen över
