Ropen borde skalla, nätet åt alla
Publicerad: 3 januari 2009, 01:15
Lördagskrönika
Är verkligen fildelning det viktigaste för Piratpartiet? Krönikör Lina Z Ydrefelt önskar sig en solidarisk global kamp för att ge alla rätt till internet.
Lördagskrönikor
Lina Z Ydrefelt är bibliotekarie, bosatt i Hässleholm. var sjätte vecka skriver hon Lördagskrönika.
Parallellt med varsel och ökad ekonomisk oro riktas blickar mot det stundande EU-valet. Pirater får politiker och ledarsidor att tala i falsett. Fokus är individer och parti som stjäl musik eller kämpar för yttrandefrihet beroende på utsiktspunkt. Är de radikala vakthundar mot stundande 1984-samhälle eller Ian & Bert-liknande clowner?
I vår verklighet har frågan om digitala klyftor och ojämlikhet slutits samtidigt som man fortsatt fokusera på integritet och upphovsrätt. Bredbanden slingrar sig ut i skogarna och vi kan alla googla. Kanske är det i linje med dessa antaganden som vår kritik mot Piratpartiet handlar om att de inte kan vara ett parlamentariskt alternativ utan ett traditionellt "allomfattande" partiprogram? Ledarsidor och debattörer väljer att sätta stämpeln populister och sedan är vi nöjda. Men om vi betraktar piraterna ifråga om deras egna käpphästar om fria informationsflöden, patent och yttrandefrihet i global kontext. Är de pålitliga på sin egna arena?
Våra visioner om en globaliserad värld där geografiska avstånd inte längre är avgörande behöver ifrågasättas. Precis som i den ekonomiska debatten vill man inte se hela världen, alla socialgrupper och länder när man talar om informationssamhälle. Världsmedborgare vill vi alla vara och det betyder i praktiken att vi bryr oss mer om de amerikanska bolånen än länder och grupper som saknar tillgång till internet och därmed deltagande, nyheter, kunskap och opinionsbildning.
Kanske blir den ekonomiska lågkonjunkturen en parentes så att vi kan återvända till halvreligiösa drömmar om en enda global by med flöde av människor, kultur och kunskap? Passar Piratpartiet in i dessa visioner eller i ett mer globaliseringskritiskt perspektiv?
Globaliseringens frågor om social och ekonomisk ojämlikhet är tätt förknippad med användningen av informationsteknik. Samtidigt involverar informationssamhället bara en mindre del av världens befolkningar. Kanske kan vi till och med tala om en digital apartheid som effektivt inkluderar och utesluter potentiella världsmedborgare. Fattig eller rik? Nord eller syd? Kvinna eller man? Berätta dessa fakta och jag skall beskriva ditt nätanvändande och din informationskompetens.
Tillgången till informationsflöden borde placeras högt på den internationella agendan. Precis som gräsrötter och organisationer kämpat för att inte vatten och grödor skall ägas, patenteras och villkoras utifrån ekonomiska grundantaganden så måste internet-tillgång och kunskap vara en infrastruktur lika prioriterad som andra delar av länders basala behov.
I linje med detta haltar Piratpartiets engagemang. Varför inte släppa fokus på fildelning och övervakning utifrån privilegierad kontext och flytta tyngdpunkten till allas rätt att beträda globala allmänningar?
Jag önskar en folkrörelse med global blick för informationstillgång och med global menar jag inte Japan, Europa och USA. Idéerna får inte koncentreras till kritik av patent som skadar små IT-företag. Vi behöver solidariska piratdrömmar som inkluderar länder som är uteslutna ur världens informationsströmmar.
I vår verklighet har frågan om digitala klyftor och ojämlikhet slutits samtidigt som man fortsatt fokusera på integritet och upphovsrätt. Bredbanden slingrar sig ut i skogarna och vi kan alla googla. Kanske är det i linje med dessa antaganden som vår kritik mot Piratpartiet handlar om att de inte kan vara ett parlamentariskt alternativ utan ett traditionellt "allomfattande" partiprogram? Ledarsidor och debattörer väljer att sätta stämpeln populister och sedan är vi nöjda. Men om vi betraktar piraterna ifråga om deras egna käpphästar om fria informationsflöden, patent och yttrandefrihet i global kontext. Är de pålitliga på sin egna arena?
Våra visioner om en globaliserad värld där geografiska avstånd inte längre är avgörande behöver ifrågasättas. Precis som i den ekonomiska debatten vill man inte se hela världen, alla socialgrupper och länder när man talar om informationssamhälle. Världsmedborgare vill vi alla vara och det betyder i praktiken att vi bryr oss mer om de amerikanska bolånen än länder och grupper som saknar tillgång till internet och därmed deltagande, nyheter, kunskap och opinionsbildning.
Kanske blir den ekonomiska lågkonjunkturen en parentes så att vi kan återvända till halvreligiösa drömmar om en enda global by med flöde av människor, kultur och kunskap? Passar Piratpartiet in i dessa visioner eller i ett mer globaliseringskritiskt perspektiv?
Globaliseringens frågor om social och ekonomisk ojämlikhet är tätt förknippad med användningen av informationsteknik. Samtidigt involverar informationssamhället bara en mindre del av världens befolkningar. Kanske kan vi till och med tala om en digital apartheid som effektivt inkluderar och utesluter potentiella världsmedborgare. Fattig eller rik? Nord eller syd? Kvinna eller man? Berätta dessa fakta och jag skall beskriva ditt nätanvändande och din informationskompetens.
Tillgången till informationsflöden borde placeras högt på den internationella agendan. Precis som gräsrötter och organisationer kämpat för att inte vatten och grödor skall ägas, patenteras och villkoras utifrån ekonomiska grundantaganden så måste internet-tillgång och kunskap vara en infrastruktur lika prioriterad som andra delar av länders basala behov.
I linje med detta haltar Piratpartiets engagemang. Varför inte släppa fokus på fildelning och övervakning utifrån privilegierad kontext och flytta tyngdpunkten till allas rätt att beträda globala allmänningar?
Jag önskar en folkrörelse med global blick för informationstillgång och med global menar jag inte Japan, Europa och USA. Idéerna får inte koncentreras till kritik av patent som skadar små IT-företag. Vi behöver solidariska piratdrömmar som inkluderar länder som är uteslutna ur världens informationsströmmar.
Lina Z Ydrefelt




















