Krig förs alltid på två fronter. Den fysiska, där bomber faller, ben krossas, liv släcks, och så det mentala kriget, propagandan. Oftast blandas det senare ihop med det förra.

Israel har alltid varit överlägsen i att framställa sig som den svagare, och hotade parten. Det nuvarande kriget är inget undantag. Israel bombade till exempel Gazaremsan två gånger redan i november och dödade tolv människor men de flesta tror sig veta att kriget är Hamas fel.



Förklaringen till den israeliska propagandans framgångar är att den både är centralt samordnad av proffs och lokalt producerad av en blandad kompott av Israelvänliga debattörer runt om i världen. I det här kriget är det förre FN-ambassadör Dan Gillerman som samordnar budskapet från Israels UD, försvarsminister, statsrådsberedning, armé med mera. Det säger Gillerman själv till tidningen The Observer. Så fort den israeliska offensiven startade aktiverades "horder av diplomater, påtryckargrupper, bloggare och andra israelanhängare", som alla trummade in en handfull budskap, typ: Israel angriper bara "terrorns infrastruktur".

På internet kan en handfull personer under olika pseudonymer sätta upp en spärreld av kommentarer varje gång någon skriver något Israelkritiskt. En välorganiserad minoritet kan få det att se ut som om de representerar allmänheten. På den palestinska sidan finns ingen liknande samordning.

Det enklaste sättet att se igenom krigspropagandan är att ignorera det parterna säger och i stället fundera på vad de gör. Israel har alltid dödat hundratals gånger fler palestinier än vad palestinierna dödat israeler. Bara de senaste tre åren har 1 700 palestinier dödats, medan Hamas – som gärna skrävlar med om hur farliga de är – dödat 20 israeler. En stor del av de palestinska offren är dessutom barn.



Den israeliska tidningen Ha Aretz har uttryckt sin förvåning över att överraskningsanfallet startade en lördag klockan 11.30. Då var i princip alla palestinska skolbarn ute på gatorna. Ena hälften var på väg hem från förmiddagslektioner, den andra skulle till sin eftermiddagsskola. Det hade inte gått att välja en bättre tid för att döda och skrämma barnen i Gaza.

Precis som i kriget mot Libanon 2006 dödar Israel med avsikt stora mängder civila och förstör så mycket av den civila infrastrukturen man kan. Broar, moskéer, sjukhus, skolor, polishus. Det finns en enkel förklaring. Det är mycket enklare att döda civila än stridande som är mer mobila. Budskapet är också klart: minsta opposition mot Israel kommer att besvaras med urskillningslöst dödande och bombande.

Om terrorism är att döda civila för att uppnå politiska mål så är Israels regering rent matematiskt hundratals gånger mer terrorister än Hamas.