Skivrecensioner

Lisa Nilsson med Joao Castilho och Sebastian Notini: Sambou sambou

Skivrecensioner

Mmm. Rösten kryper in i hjärnan på en, böljar mjukt mellan högra och vänstra halvan. Soft, mjukt, på nåt märkligt sätt lyckligt. Inte direkt "Himlen runt hörnet"-Lisa, det här är något helt annat.

Artikeln publicerades 24 februari 2009.En fortsättning på "Hotel Vermont 609" från 2006. Men mer på portugisiska, mer brasilianskt. Även om rösten har vuxit i allt det mjuka, sakta bossanovagungandet känns den ändå märkligt välbekant. Sällan men ibland låter det pop-Lisa, oftare förs tanken till Lill Lindfors, oftast känns det som en helt ny sångerska.

Kompet är enkelt, João Castilhos intensiva gitarr, Sebastian Notinis mjuka slagverk. En röst, en melodi. Det tar en stund att vänja sig vid Lisas portugisiska, den känns inte lika hemma i hennes mun som engelskan, men imponerar ändå och för lyssnaren med till en annan del av världen. Vilsam är vad den är, Lisa Nilssons nya.