Det är redan känt att barn- och utbildningsförvaltningen har ett bekymmersamt ekonomiskt läge och måste få årets budget i balans. På fredagsförmiddagen kom förvaltningens förslag till åtgärder.

- Den stora posten handlar om att öka antalet barn i förskolan, säger Kenth Olsson, förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen.

- Vi har tagit fram underlag som visar att det finns möjligheter att lokalmässigt placera fler barn i befintliga förskolor, inte exakt på varje avdelning, utan i snitt per skolområde.

Det ger en halvårsbesparing till hösten på 7 miljoner kronor.

För första gången vill förvaltningen att gymnasieeleverna ska betala en terminsavgift på 1 000 kronor för skolmaten.

- Det har varit aktuellt vid något tillfälle tidigare, men nu ser vi det som ett sätt att öka våra intäkter, säger Kenth Olsson.

Om 50 procent av eleverna väljer att betala avgiften så ger det 1,8 miljoner kronor under andra halvåret.

Även måltidspriserna för personal ökar från 40 till 45 kronor för lunch samt från 22 till 25 kronor för pedagogiskt lunch, vilket ger förvaltningen 500 000 kronor.

För att få ordning på budgeten tänker förvaltningen också spara 3 miljoner kronor på utvecklingsprojekt, vilket är en halvering, och minska bemanningen inom den centrala förvaltningen med 3,2 tjänster, en besparing på 800 000 kronor.

Man tänker också avvakta med en utökning av studiehandledning i modersmål, 1 miljon kronor, vaccinering av flickor mot livmoderhalscancer, 500 000 kronor, byta förstärkningstrafik i form av taxi för gymnasieelever mot en högre kontant ersättning, 300 000 kronor, samt avveckla projektet "Näktergalen" tillsammans med högskolan, 100 000 kronor.

Dessutom har barn- och utbildningsförvaltningen, som alla förvaltningar, ett sparkrav på 0,5 procent, eller 6,5 miljoner kronor, på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott.

Då tänker förvaltningen minska skolpengen till gymnasieskolan med tre procent, vilket ger fyra miljoner kronor. Pengar som ska avsättas i en fond för att täcka framför allt övertalighetskostnader som sannolikt uppkommer i och med kraftiga elevminskningar.

- Elevkullarna minskar och fler elever väljer friskolor eller skolor i andra kommuner, säger Kenth Olsson. Drastiskt minskat elevantal innebär också att antalet lärare måste minska, sannolikt med 150 tjänster. Men vi har också stora pensionsavgångar, men måste ha en beredskap.

Skolpengen till alla verksamhetsformer minskas också. En halv procent ger 1,9 miljoner kronor för halvåret, men kan exempelvis innebära att små skolor måste avvecklas.

Fristående grundskolor får ett skolpliktsavdrag med fyra procent på skolpengen, som ger 600 000 kronor för halvåret.

- Vi har ju nyligen fått erfara konsekvenserna av en nedläggning av en fristående skola, Södra Kasernskolan, och vill ha beredskap om det aktualiseras igen.