Fria ord

Rätt om vindkraft

Fria ord Artikeln publicerades

Det är inget problem att balansera vindstilla dagar med vattenkraft, skriver Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad, i en replik till Göran Karlsson.

Göran Karlsson (GK) påstår (6/5) att jag inte är saklig när jag säger att den svenska vindkraften balanseras av vattenkraften. Vindkraften ger i dag mellan 1 och 2 procent av den svenska elen medan vattenkraften ger närmare 50 procent och det är alltså inget problem att balansera vindstilla dagar med ökad vattenkraft.

Om GK läser mitt inlägg lite noggrannare måste han säkert erkänna att det jag skrev var helt korrekt. Men GK har givetvis en poäng i att om vi lyckas bygga ut lika mycket vindkraft som i Danmark – 20 procent – så kommer det att bli svårare att balansera vindkraften.



Delvis kan vindkraft i olika landsdelar, och länder, balansera varandra eftersom det ofta blåser i Norrland när det är stiltje i Skåne och tvärtom. På längre sikt går det att balansera vindkraften genom att till exempel lagra överskottsel när det blåser bra i form av vätgas och använda denna vätgas för att producera el när det är vindstilla.

GK blandar in EON:s naturgaseldade kraftverk i Malmö i diskussionen. Men detta byggdes för att ersätta det nedlagda Barsebäck vid hög belastning till exempel kalla vinterdagar. Utbyggnaden av den svenska kärnkraften ledde ju till "rea" på el vilket gjorde att eluppvärmning fortfarande är alltför vanligt i Sverige och att elförbrukningen ökar våldsamt kalla vinterdagar.

Att kraftledningsnätet mellan Sydsverige och Norrland måste förstärkas kan vi vara överens om. Dessutom måste kraftledningarna mellan Sverige och Norge förstärkas. Flera av dessa ledningar var ur funktion i vintras. Men det är inte utbyggnaden av vindkraften utan säkerheten i elförsörjningen som är främsta skälet till detta.

GK påstår att lågfrekventa ljud påverkar människokroppen negativt. Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkaftverk(reviderad utgåva) i koncept den 26 februari 2009 tar upp två typer av lågfrekventa ljud.

Dels det dunkande ljudet som uppstod vid Sydkrafts försöksverk vid Maglarp. Det verket hade rotorn placerad i lä bak tornet, så att ett dunkande ljud uppstod när vingarna gick ut i vinden från att ha varit i lä bak tornet. Av detta lärde sig Sydkraft att rotorn måste vara riktad mot vinden, som den är på alla andra vindkraftverk.

Om andra lågfrekventa ljud – infraljud – skriver rapporten: "Mätningar av infraljudsnivåerna från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor."



GK klagar på att jaginte nämner det skuggspel som uppstår när solen står bakom rotorn. Storleken av dessa skuggeffekter beräknas för varje fastighet i närheten av vindkraftverket och om det rör sig om mer än åtta timmar per år kan man kräva att vindkraftverket stoppas om solen skiner just när dessa effekter kan uppstå. Det rör sig alltså om korta stunder och är ett problem som går att lösa genom att verket stängs ner.

GK frågar om jag sitter i byggnadsnämnden eftersom jag tror mig veta att det blir avslag på en del av ansökningarna att bygga vindkraftverk. Svaret är nej, men jag läser noga alla de ansökningar som Naturskyddsföreningen får på remiss. Och det har ju redan blivit avslag på några verk.

GK frågar också "varför protesterar nästan alla som får ett vindkraftverk nära husknuten?" Jo, det finns något som brukar kallas "NIMBY-syndromet".

NIMBY står för Not In My Backyarddet vill säga man är i detta fall ofta positiv till vindkraft och förnyelsebar energi om den bara byggs någon annanstans till exempel till havs.

Med fortsatt hopp om en positivare debatt!