Varför hörs inte Kristianstad i matdebatten?

Kristianstad Artikeln publicerades

Nog finns det anledning för invånarna i Kristianstad med ett av landets största svinslakterier att undra: Var finns Spirit of Food i den brännande diskussionen om djurskyddet?

Den organisation som skapades med buller och bång för att framhäva nordöstra Skåne som landets livsmedelscentrum.
Svaret är: Inte alls. Möjligen kan uteblivna reaktioner tolkas som att Kristianstad kommuns lobbyister för matindustrin är rädda för att missförhållanden ska avslöjas också hemmavid, inte bara i Danmark.

Men det handlar nogistället om vilsenhet. Kristianstads kommunledning visste bara att man ville framhålla den egna matindustrin när Spirit of Food sjösattes för en handfull år sedan.

Men man visste inte hur och inte heller i dag sju år efteråt tycks man ha gjort klart för sig hur arbetet ska gå till.

Det finns ju en hel del att ta tag i en dag när de stora livsmedelskedjorna sitter i krismöte.

Om svensk livsmedelsindustri nu är så mycket bättre än andra länders när det till exempel gäller djurskydd, varför inte då kasta sig in i debatten och framhålla Scans slakteri i Kristianstad som ett föredöme – om det nu verkligen är det?

Kommunens ledningbetraktar uppenbarligen matdiskussionen som frågor enbart för företagen själva.

Scan framhåller efter radions avslöjande om grava missförhållanden hos många danska svinuppfödare att Sverige har världens bästa djuromsorg, att lagstiftningen följs och att konsumenterna kan känna sig säkra på att Scanmärkta varor kommer från svenska gårdar.

Bra så, om det stämmer.Men om Spirit of Food hade varit en aktiv organisation skulle livsmedelsindustrin i just Kristianstad ha framhållits.

Det finns ju enligt hemsidan 1 600 företag med 4 500 anställda som Spirit of Food säger sig företräda.

Dessutom kunde kommunens matlobbyister deltaga i debatten om dålig mat på offentliga institutioner; skolor, vårdhem och sjukhus genom att visa upp de bästa inrättningar man har.

Andra ämnensom varit på tapeten under våren är konstgjorda tillsatser i maten, den långa resvägen till och från centralköken, varför fängelseinterner erhåller måltider som uppges kosta många gånger mer än den pensionärer och skolungdom får, vad som händer inom genmodifieringen, inköp rättvisemärkta och ekologiskt odlade livsmedel, onödiga regler för jordbruket, etcetra.

Sveriges matcentrumborde, så länge Kristianstad gör anspråk på titeln, vara i framkanten i diskussionen om våra livsmedel.

Ett branschregister samt en och annan smågullig aktivitet är inte nog.