De skadar journalistiken
Publicerad: 4 juli 2009, 01:15
Under Politikerveckan i Visby har det diskuterats opinionsbildning – också. Medieprofiler på den politiska vänsterkanten har beklagat frånvaron av tydliga vänsterröster. Har till och med hävdat att den borgerliga tidningsdominansen var orsak till att Allians för Sverige vann valet 2006.
Ursäkta.
Visst är det glädjande att tillmätas så stor betydelse för samhällsutvecklingen. Men faktum är att Socialdemokraterna har vunnit ett antal val, trots medielandskapet. Nationellt, såväl som lokalt.
När partipressens dagar tog slut, då många tidningar blev oberoende och självständiga röster även på ledarplats, fortsatte de S närstående tidningarna ofta med att vara partipolitiska till och med på nyhetsplats. Så gick det också som det gick.
Att vänsterfolket nu när en längtan tillbaka till de politiserade dagstidningarna är märkligt. En ordning där politiska hänsynstaganden styr över allt innehåll i medierna är helt enkelt inte önskvärd. Om åsikter inte skiljs från nyheter så förloras all trovärdighet.
Den som har råkat få ett exemplar av veckans nummer av Efter Arbetet (20/2009) i sin hand kan själv se hur det blir:
Enahanda och enögt, rakt igenom. Bara vänsteråsikter på debattplats. Nyhetsartiklar med udden mot den borgerliga regeringen. Ett forum för Parti och Fack. Indoktrinering som ledmotiv.
Det blir lätt tjatigt att matas med ett material som utgivaren anser är "rätt" vinklat. I stället för ökat förtroende växer misstankarna. Vad är det de inte berättar?
Fast LO tycker att det är toppen. Nu vill man gå vidare på samma linje. "Vi har ett behov av att vara med i nyhetsförmedlingen", sa Wanja Lundby-Wedin när hon i veckan berättade att man satsar 80 miljoner kronor på en egen nättidning.
Hon känner sig antagligen trampad på tårna efter AMF-skandalen. Anser hur som helst att det var "högermedierna" som skapade affären. Den som tycker att högavlönade styrelseledamöter ska vara vakna på mötena tycker nog annorlunda.
Men hon har medhåll.
Daniel Suhonen, redaktör på Tvärdrag, föreslog i Aftonbladet i torsdags (2/7) att nu måste arbetarrörelsen satsa på en röd tidning om man vill återta makten över tänkandet. Också han anser att det viktiga är att "sortera i nyhetsflödet från en vänsterposition". Därför föreslår Suhonen att inte enbart ledar- och kultursidorna i en gemensam satsning ska styras av arbetarrörelsen och den närstående. Nej, till och med ekonomijournalistiken ska kontrolleras. Av LO.
Och även om nyhetsmaterial i övrigt ska tas från TT så är alltså tanken att detta ska värderas och presenteras utifrån tidningens politiska hållning.
Objektiv journalistik – eller försök till sådan – är det med andra ord inte tal om. Nyhetsvärdering, vadå? Nej, läsarna ska på varje sida pådyvlas en vänstervision av samhället.
På S-kansliet må de jubla. För samhällsdebatten och läsarna är en återgång till partipressens dagar – om än bara i vänstertidningarna – att beklaga.
Ursäkta.
Visst är det glädjande att tillmätas så stor betydelse för samhällsutvecklingen. Men faktum är att Socialdemokraterna har vunnit ett antal val, trots medielandskapet. Nationellt, såväl som lokalt.
När partipressens dagar tog slut, då många tidningar blev oberoende och självständiga röster även på ledarplats, fortsatte de S närstående tidningarna ofta med att vara partipolitiska till och med på nyhetsplats. Så gick det också som det gick.
Att vänsterfolket nu när en längtan tillbaka till de politiserade dagstidningarna är märkligt. En ordning där politiska hänsynstaganden styr över allt innehåll i medierna är helt enkelt inte önskvärd. Om åsikter inte skiljs från nyheter så förloras all trovärdighet.
Den som har råkat få ett exemplar av veckans nummer av Efter Arbetet (20/2009) i sin hand kan själv se hur det blir:
Enahanda och enögt, rakt igenom. Bara vänsteråsikter på debattplats. Nyhetsartiklar med udden mot den borgerliga regeringen. Ett forum för Parti och Fack. Indoktrinering som ledmotiv.
Det blir lätt tjatigt att matas med ett material som utgivaren anser är "rätt" vinklat. I stället för ökat förtroende växer misstankarna. Vad är det de inte berättar?
Fast LO tycker att det är toppen. Nu vill man gå vidare på samma linje. "Vi har ett behov av att vara med i nyhetsförmedlingen", sa Wanja Lundby-Wedin när hon i veckan berättade att man satsar 80 miljoner kronor på en egen nättidning.
Hon känner sig antagligen trampad på tårna efter AMF-skandalen. Anser hur som helst att det var "högermedierna" som skapade affären. Den som tycker att högavlönade styrelseledamöter ska vara vakna på mötena tycker nog annorlunda.
Men hon har medhåll.
Daniel Suhonen, redaktör på Tvärdrag, föreslog i Aftonbladet i torsdags (2/7) att nu måste arbetarrörelsen satsa på en röd tidning om man vill återta makten över tänkandet. Också han anser att det viktiga är att "sortera i nyhetsflödet från en vänsterposition". Därför föreslår Suhonen att inte enbart ledar- och kultursidorna i en gemensam satsning ska styras av arbetarrörelsen och den närstående. Nej, till och med ekonomijournalistiken ska kontrolleras. Av LO.
Och även om nyhetsmaterial i övrigt ska tas från TT så är alltså tanken att detta ska värderas och presenteras utifrån tidningens politiska hållning.
Objektiv journalistik – eller försök till sådan – är det med andra ord inte tal om. Nyhetsvärdering, vadå? Nej, läsarna ska på varje sida pådyvlas en vänstervision av samhället.
På S-kansliet må de jubla. För samhällsdebatten och läsarna är en återgång till partipressens dagar – om än bara i vänstertidningarna – att beklaga.





























