Den övervakning av trafik i kabel som Försvarets radioanstalt har ansetts vara i behov av att kunna genomföra ska nu få sin utlovade komplettering. Nästa vecka är det dags för FRA-lagen 2.0 att antas av riksdagen.

Till de nya lagförslagens försvar måste definitivt föras att det blir bättre, vilket riksdagsledamoten Annie Johansson (C) underströk under en pressträff i Kristianstad i går. Hon är en av de liberalt orienterade ledamöter som tvingade fram de 15 tillägg som nu har tillförts. Bland annat ska domstolsbeslut krävas, den breda avlyssning som hittills har varit modellen ska ersättas av avlyssning i mer begränsade så kallade trafikstråk och den som har avlyssnats ska i efterhand underrättas om det. Lägg till detta att en översyn av FRA:s verksamhet ska göras 2011.

Både integritetsskyddet och rättssäkerheten stärks.



Dessvärre gör detta inte FRA-lagen tillräckligt bra. Fortfarande återstår problemet med vem som ska kunna få information som FRA har samlat in. Anders Eriksson, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, har påpekat att polisen har behov av sådan information, vilket den inte har rätt till än så länge. Detta ska därför utredas närmare, och redan till våren väntas ytterligare lagförslag i denna del.

Att inrätta en specialdomstol med en enda domare, Försvarsunderrättelsedomstolen, för att avgöra FRA:s ansökningar är också en mindre bra lösning. Inte minst därför att regeringen utser den som sitter i en specialdomstol, vilket gör att det finns en uppenbar risk för misstro hos allmänheten om en sådan inrättas på just detta mycket integritetskänsliga område. Förhållandet mellan parterna – den som prövar, den som ansöker och tillsätter domaren – är helt enkelt för nära.

Många remissinstanser har följdriktigt kritiserat upplägget.

Justitiekanslern har ifrågasatt om domstolen, vars beslut inte kan överklagas och som saknar insyn från offentliga ombud, "uppfyller de krav som man brukar ställa på en domstol".

Advokatsamfundet har underkänt den bakomliggande utredningen – en departementspromemoria – och ansett den vara för tunn, eftersom den saknar både nödvändiga analyser och överväganden. Vidare skriver samfundet: "Förslagen tillgodoser inte heller vad som får anses vara rimliga och grundläggande krav på rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten. Det kan också ifrågasättas om signalspaningen genom promemorians förslag överhuvudtaget kan bli effektiv för sina uppgivna ändamål något som i sig inger starka betänkligheter."

En enmansdomstol med nära band till uppdragsgivaren som har hemliga förhandlingar i hemliga ärenden. Hemskt, är bara förnamnet – upplägget som gjort för att konspirationer om myndighetsmissbruk ska uppstå.



Även hotet mot meddelarfriheten kvarstår.

Många medier har sin server utomlands, däribland Kristianstadsbladet. Därmed passerar all trafik till och från Kb rikets gräns, vilket innebär att den riskerar att fastna i FRA:s nät.

Tidningsutgivarna och Journalistförbundet har med detta som grund påpekat de uppenbara hoten mot grundlagen: "Vi får en lag som i praktiken innebär att vi i förväg vet att anonyma källor kan röjas och att grundlagsskyddet då inte kommer att gälla."

De rödgröna vänsterpartierna vill upphäva FRA-lagen och tillsätta en parlamentarisk kommitté för att se över utformningen av en ny lag om signalspaning: "riv upp, gör om, gör rätt". Det är bara att hoppas att de står fast vid detta om de skulle vinna valet 2010. Allt hopp om att allianspartierna skulle ta sitt förnuft till fånga i denna fråga har sedan länge dött.