Resenärer på vägar och i tåg har utsatts för många prövningar under den senaste tidens ovanligt nederbördstyngda vinterdagar här i Skåne. Så även Vägverket och Banverket som har fått jobba för högtryck med att ploga vägar och hålla spår och växlar fria från snö. Så gott det nu går.

Tågtrafiken har varit värst drabbad med kraftiga förseningar och inställda tåg. Banverket fick i veckan reducera tågtrafiken så att de tåg som avgår också skulle komma fram i hyfsad tid. Att det har betytt trängsel och irritation bland dem resenärerna säger sig självt.



Tankarna går osökt till rapporteringen från länder på sydligare breddgrader som överraskas av snöfall. Luttrade nordbor brukar le åt problemen när tv-bilder visar hur bilar slirar omkring på oplogade gator och folk halkar omkring i modden eller uppmanas att hålla sig hemma. Men plötsligt är det här i Sverige som samhället snöar igen. Hur kan infrastrukturen vara så sårbar?

Snöandet har nu gjort avtryck i politiken. Både regering och opposition utpekar motståndarsidan som ansvarig för att infrastrukturen varit bristfällig.

Ansvarig minister Åsa Torstensson (C) sa häromdagen att man som resenär ska kunna förvänta sig att tågen kommer i tid även när det är vinter. Hon pekade också på hur tidigare regeringar inte brytt sig om att satsa tillräckligt på drift och underhåll.

Socialdemokraterna å sin sida kräver svar i både trafik- och civilutskottet från Torstensson och ministerkollegan Andreas Carlgren (C) om varför beredskapen i samhället för snö och kyla ser ut som den gör. Partiets gruppledare i riksdagen Sven-Erik Österberg är beredd att göra beredskapen till en valfråga, sade han till Ekot i går.

Om riksdagen ska prata allmän snöröjning riskerar det lätt att bli politiskt snömos av det hela. Stora snövallar, farliga istappar och sådant är lokala frågor som debatteras bäst lokalt. Riksintresset handlar om kommunikationerna.

Mycket behöver göras. Det handlar både om den övergripande politiska resurstilldelningen och samordningen och att aktörerna gör rätt prioriteringar ifråga om var de ska sättas in. Det kommer att ta tid innan resultaten blir synliga, men regeringen har i alla fall satt igång ett reformarbete under den här mandatperioden.



I vår sjösätts det nya Trafikverket som får ett sektorsövergripande ansvar för planering, upphandling, underhåll – ja hela kedjan – i transportsystemet. Det kan i förlängningen leda till en bättre och mer robust infrastruktur.

Faktum är att också den ekonomiska vargavintern har gett en skjuts åt underhållssatsningar i infrastrukturen. Stimulansåtgärderna är välkomna.

SJ som häromdagen presenterade ett hyggligt bokslut meddelar nu också att bolaget ska satsa mer pengar på att göra tågen mindre känsliga för is och kyla. Varför det inte redan har gjorts är obegripligt. Även om årstiden varit ovanligt kall är knappast vinterförhållanden något som man borde ta lätt på i ett klimat som det svenska.