I det antika Sparta var det enligt konstitutionen förbjudet för invånarna att äga något förutom det allra nödvändigaste. Så illa är det inte i dagens Grekland men det väntar tuffa tider för landets invånare. Detta för att landet ska kunna ta sig ur den ekonomiska kris som man befinner sig i. Krisen i Grekland har också smittat av sig på världens börser och kan bli eurosystemets hittills största prövning.

Grekland utmålas ibland som det svarta fåret inom eurosamarbetet.

Landet har ett budgetunderskott på nästan 13 procent av BNP och statsskulden ligger på 120 procent. Inom EU:s stabilitetspakt får underskottet vara högst tre procent.

I tisdags i förra veckan presenterade landets premiärminister Georgios Papandreou en plan på hur budget underskottet under tre år ska minskas till tre procent. Det innebär bland annat frysta löner för offentliganställda, höjd skatt på bensin, en pensionsreform och det utlovas hårdare tag mot skattefusk.



Den konservativa oppositionen ställer sig bakom premiärministern och EU-kommissionen meddelade på onsdagen att den stöder åtgärdsplanen. Samtidigt ska EU-kommissionen inleda en process mot Grekland för att ta reda på om landet medvetet manipulerat nationalräkenskaperna för att kunna godkännas och komma in i eurosamarbetet. Det kan leda till att landet ställs inför EU-domstolen i Luxemburg.

Detta blir en prövning för EU. Vilka sanktioner ska unionen ta till mot en medlemsstat som inte sköter sig och var går gränsen? Börjar enstaka medlemsstater att tänja på reglerna finns risken att den europeiska unionen successivt urholkas. Det är inte acceptabelt.

För Greklands del har man inte bara EU att tampas med. Minst lika viktigt, och troligen än svårare, blir det att få med sig det grekiska folket på de åtgärder som måste till för att få ekonomin på fötter.



Även om Sverige i dag inte ingår i valutaunionen EMU så påverkas vårt lands ekonomi ändå av Greklands, och i förlängningen av EU:s problem, eftersom ekonomierna är sammanflätade.

"Har Grekland problem så är vi alla delägare. Det finns bara en väg framåt och det är en tuff finanspolitik" sa SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till TT i fredags.

I takt med den svenska kronans jojorörelser det senaste året har intresset för ett svenskt medlemskap i EMU ökat i opinionen. I december förra året presenterade SCB en undersökning som visade att 44 procent av svenskarna var för ett medlemskap i EMU medan 42 procent var emot. Det var första gången som de svenska euroanhängarna var i majoritet i en undersökning.



Krisen i Grekland kan däremot leda till ett de svenska euroskeptikerna får vatten på sina kvarnar. Men det är viktigt att lyfta blicken. Det finns mycket som talar för att Sverige bör ansluta till valutaunionen, politiska, ekonomiska och inte minst solidariska skäl. Europeiska unionen existerar inte utan sina medlemsländer och unionen blir allt viktigare för Sverige. Euro istället för krona är då ett viktigt steg att ta i det fortsatta integrationsarbetet inom EU.