Annons

2018 - året när vi tappade tron?

Var årets ord ”tillitstapp”? På område efter område har makthavarna svikit förtroendet så till den grad att allt fler av oss med rätta förlorat tilltron. De behöver sansa sig nu.
Ledare • Publicerad 30 december 2018
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
STOCKHOLM 20181219Riksdagens talman Andreas Norlén (M) håller pressträff om regeringsbildningen i riksdagens presscenter.Foto: Anders Wiklund / TT kod 10040
STOCKHOLM 20181219Riksdagens talman Andreas Norlén (M) håller pressträff om regeringsbildningen i riksdagens presscenter.Foto: Anders Wiklund / TT kod 10040Foto: Anders Wiklund/TT

Politiker är inga superhjältar med magiska krafter; aldrig har detta stått så klart som när vi summerar året tjugohundraarton.

Regeringsbildningen visade sig vara svårare än någon någonsin hade kunnat ana. Talmannen har ätit kakor och svettats. ”Jag trodde att det fanns en större beredskap”, sa han matt i Dagens Nyheter två och en halv månad efter valet. Vi var många som tänkte samma sak, men det tafatta trampandet fortsätter och för var dag ökar irritationen. Hur kunde de som gör anspråk på att leda landet vara så uselt förberedda inför en högst trolig situation?

Annons

Ett annat exempel på hur dåligt förberedda makthavarna kan vara är skogsbränderna som härjade i somras. Det fanns inga svenska brandflyg ämnade för att släcka bränder, då riksdagspolitikerna hade kapat Försvarets budget 2004. Försvaret hade visserligen några ändå, men de var på service och personalen på semester. I stället välkomnade vi italienska plan och polska brandmän som solidariskt ställde upp. Alla tackade och jublade – men sedan förmånsbeskattade vi hjältarna för att de hade fått kall mat och bo i tält, så tro inte att andra länders styrkor är lika sugna på att hjälpa oss nästa gång vi ropar...

Politikerna verkar inte ha så bra ordning eller. Riksdagsledamöter från alla möjliga håll har under året avslöjats resa för skattebetalarnas pengar och förlorat sina poster. Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i Vänersborg uttryckte sig rasistiskt och sexistiskt och fick gå. Stefan Borg (SD) i Hörby fick aldrig bli kommunstyrelsens ordförande efter olämpliga uttalanden om homosexuella.

Myndigheter har under året delat ut våra pengar till allt från konst för daggmaskar till menscertifiering. Samtidigt varnar Tullverket för att det inte har nog med resurser för att hantera att vapen och knark flödar in i landet, att det ”ökar lavinartat”. Dödsskjutningarna sker dag efter dag, men få döms eftersom få vill tjalla; vem törs vittna om man läser att de som gjort så huggs med kniv? Politiker ojar sig och säger att det är förfärligt, men vad görs?

I nyheterna har vi kunnat läsa att personer som jobbar och försörjer sig själva har utvisats för pyttesaker, som att ha tjänat 1 krona och 90 öre för lite i timmen. Ja, de skötsamma jagas med blåslampa, men är vi lika hårda mot de kriminella? I september våldtogs en 15-årig tjej brutalt av två killar, varav en var formellt utvisad men hade struntat i det. Den andre hade fått asyl, men slapp utvisning eftersom han kunde utsättas för övergrepp i Afghanistan.

I somras avslöjade Aftonbladet att efterlysta brottslingar vid ett flertal tillfällen har gått in på polisstationer och beställt id-kort utan att gripas. Flera efterlysta har också fått bidrag både från Försäkringskassan och sin kommun.

Det behövs fler poliser, brandmän och läkare. Ändå ställs det knappt krav på dem som saknar nog med utbildning för att kunna försörja sig själva att studera till bristyrken.

Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktingar väntas fördubblas de kommande åren, enligt Sveriges kommuner och landsting. Om detta har vi knappt fått prata utan att kallas rasist, högerextrem, populist eller något annat glåpord, men faktum är att svenskar som inte jobbar kommer att behöva försörjas av andra och utvecklingen hade kunnat förutses. Ändå var ögon och öron stängda.

Det är inte bara på riksnivå som det finns skäl att säga ”hörni era klåpare”.

Kristianstadsbladet kunde i höstas avslöja att en av dem som stod på Vänsterpartiets lista och sedan röstats in i fullmäktige var dömd för narkotikabrott, vilket han ”glömde” att berätta för sitt parti. De väljare som röstat på honom och V kunde sedan se hur han lämnade partiet och blev en vilde gav makt åt Sverigedemokraterna. Snurrigt värre.

I Bromölla är undersköterskans lön 58 000 kronor lägre än kommunchefens. I samma kommun köpte politikerna en flashig kampanj i sociala medier för över 700 000 kronor där Bromölla-bor skulle skryta om sin ort, men det var få andra än kommunalrådet som nyttjade tjänsten.

Annons

IT-chefen i Region Skåne skrev ett treårskontrakt för en oanvändbar it-tjänst som kostat skattebetalarna 1 miljon kronor i månaden. Jan Svensson är inte särskilt stolt över sitt beslut. ”Jag tycker att det här är fruktansvärt pinsamt. Jag skäms ju för det här”, sa han till Kvällsposten (23/12).

Det tar inte lång tid att samla en lista över misslyckande, felaktiga prioriteringar och tafflighet. Det gör ont att göra så; jag skulle hellre vilja skriva hoppfullt och härligt, men kan inte. Allt jag önskar är att de som propsar på att ta över rodret över så stora delar av våra liv faktiskt också håller hårt i pengarna, visar handlingskraft kring det vi behöver lösa gemensamt samt lär sig välja mellan satsningar.

För att demokratin ska klara livhanken behöver tilliten finnas kvar. Var rädd om den. Förtjäna den.

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons