Annons

Att blunda för utsatthet är att svika de utsatta

Vissa vill att polisens nya lista över utsatta områden inte ska offentliggöras. Men att int våga se är att ge upp,
Ledare • Publicerad 3 april 2019
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Avspärrat vid en en bensinmack på Näsby i Kristianstad efter ett mordförsök.
Avspärrat vid en en bensinmack på Näsby i Kristianstad efter ett mordförsök.Foto: Johan Nilsson/TT

Livet är inte alltid superduper. Ibland blir det trassel i relationer, ibland tappar man själv fotfästet. Barnen kanske blir mobbade, eller så uppstår en vattenläcka i huset man bor i.

Vad gör man då? A) Åtgärdar problemet genom att identifiera orsaken och komma med lösningar? Eller B) Låtsas som att allt är perfekt fina fisken superduper?

Annons

Politiker som väljer plan B och försöker stoppa huvudet i sanden och skönmåla verkligheten riskerar tyvärr att förvärra problemen.

På tisdagen rapporterade Dagens Nyheter att flera kommuner anser att den lista över 23 särskilt utsatta områden som polisens nationella operativa avdelning, NOA, tar fram stjälper mer än den hjälper. Röster höjdes för att den inte ens skulle offentliggöras (2/4).

”Många av de boende uppfattade att de fick en etikett som inte stämmer”, menade Uppsalas kommunalråd Erik Pelling (S). Han fokuserade på imagen och sa att det var ”förödande” att hamna på listan och att området fick ”en kraftigt negativ stämpel”.

Men frågan är väl om det satte fart på politikerna eller inte? I artikeln pratade Pelling tyvärr mer om problemet med tituleringen än lösningar. Det är oroväckande.

Niklas Borg (M), kommunalråd i Linköping, menade att: ”Listan demoniserar bostadsområdet och skapar otrygghet i sig och att man inte behöver peka ut områden på nationella listor om man ”gör man det jobb som krävs”.

Gör man? I villervallan av intressen som pockar på politikers uppmärksamhet och vädjar om deras pengar kan det vara svårt att satsa rätt om man inte känner press. Noas lista är en spark i rumpan på folk som behöver en sådan.

Kommunalrådet i Örebro Kenneth Nilsson (S) skyllde problemen på att M-KD-budgeten som röstades igenom i höstas minskade pengar till projekt. Men budgeten har gällt i några månader och listorna har publicerats sedan 2015. Snacka om dålig bortförklaring!

En sundare inställning hade Anna Tenje (M), kommunalråd i Växjö. ”Det var riktigt bra att vi hamnade på den listan. Det blev som ett nyktert uppvaknande från polisens sida, att de äntligen erkände problematiken som vi länge försökt uppmärksamma. Listan gav oss ett fokus att jobba mer konstruktivt och med samma målbild”.

I somras berättade Brottsförebyggande rådet att kvinnor i utsatta områden är mer otrygga och oroliga för brott än andra. Brottsligheten är också högre där (29/6). Två av tre företagare i de särskilt utsatta områdena uppgav att de har utsatts för något brott under det senaste året (SVT 16/5). I Charlottesborg har narkotika sålts helt öppet. Barnombudsmannen har varnat för att barn i utsatta kommuner och förorter växer upp med våld och otrygghet (20/4).

Dessa butiksägare, barn, kvinnor och män behöver vår uppmärksamhet och omsorg.

Annons

Sanningen är att det behövs en massa insatser för att problemen i Sveriges utsatta områden inte ska förvärras. Höj kraven på att utbilda sig och lära sig svenska, skrota ebo-lagen, tuffa till Socialtjänsten och in med fler poliser. Höj straffen, ta bort straffrabatten, skärp ordningen i skolan, snabba på rättsprocesserna, se över rehabiliteringsrutinerna inom kriminalvården. Med mera, med mera.

Att ta fram suddgummit och radera en beskrivning av problem gör däremot föga nytta.

Läs gärna också

https://www.metro.se/artikel/br%C3%A5-m%C3%A4nniskor-i-utsatta-omr%C3%A5den-anpassar-sig-efter-kriminella

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons