Augustpriset till Linnea Axelsson

Litteratur

"Vann" rätt bok? I år har den eviga rättvisefrågan snarare handlat om ifall det var rätt böcker som nominerades till årets Augustpris. En gissning är att den skönlitterära pristagaren, Linnea Axelssons samiska släktepos "Ædnan", inte kommer att väcka lika upprörda känslor som nomineringslistans frånvaro av stora namn.

"Ædnan" betyder marken eller jorden på gammal nordsamiska och som läsare är det lätt att tro att Linnea Axelsson diktat om det som hon alltid har velat berätta. Men om hon hade för avsikt att skriva "den stora uppgörelsen" var det i så fall aldrig på ett medvetet plan, berättade hon för TT i samband med att boken kom i våras.

En samisk bakgrund är liktydigt med ärvda trauman, konstaterade hon, och bokens berättelse rymmer sådant som tvångsförflyttningar på 1920-talet, rasbiologiska mätningar, nomadskolan och tvistemålet mellan Girjas sameby och staten. Samtidigt är det människorna och deras upplevelser som står i centrum.

Linnea Axelssons mamma är same. Själv är hon disputerad konstvetare och har valt att skriva intuitivt och skönlitterärt i stället för akademiskt. Sina första år bodde hon i Porjus. Bland kusinerna finns flera renskötare, det samiska fanns hela tiden närvarande under uppväxten och som så många andra samiska skolbarn minns hon frustrationen över att samerna inte fanns med i historieböckerna.

I barn- och ungdomskategorin blev det fjärde gången gillt för Emma Adbåge, där hennes subtilt subversiva bilderbok "Gropen" tilldelades priset.

Adbåge har varit nominerad till Augustpriset tre gånger tidigare, senast förra året för boken "Dumma teckning!". Men det blev "Gropen", boken om ett gammalt grustag som barnen älskar att leka i, men som de vuxna hatar, som gjorde henne till Augustpristagare.

– Som barnboksförfattare är man så van vid att väga varje ord på guldvåg. Nu tänker jag välja ett ord där jag ber känsliga lyssnare hålla för öronen, men det är så JÄVLA roligt! sade Emma Adbåge när hon klev upp på scenen.

Magnus Västerbro fick årets August i fackboksklassen för en kusligt vältajmad bok. "Svälten: Hungeråren som formade Sverige" gavs ut i augusti, i ett brunt och söndertorkat Sverige, och handlar om den ödesdigra torka som drabbade Sverige exakt 150 år tidigare.

Han konstaterade i sitt tacktal att boken fått ett fantastiskt mottagande och att han ibland funderat över vad det beror på.

– Det är förstås roligt för mig, men det gör mig också lite bekymrad. Det tyder på att människor i dag är oroliga över samhällsutvecklingen, över klyftor som växer i samhället, över en känsla av att 1800-talets orättvisor är tillbaka, sade han.

I "Svälten" skildrar han de två nödåren 1867 och 1868 då svenskar svalt ihjäl först på grund av en osedvanligt kall och långdragen vinter, framför allt i Norrland. Ett år senare var det framför allt södra Sverige som drabbades av torka och missväxt.

Svenska förläggareföreningen nyinstiftade hederspris gick till Ilon Wikland, kanske mest känd för sina illustrationer till Astrid Lindgrens böcker. Priset togs emot av Ilon Wiklands fyra döttrar och en dotterdotter. Den 88-åriga pristagaren själv har olyckligtvis råkat ut för en fallolycka och vårdas just nu på sjukhus, men uppges vara vid god hälsa.