Bo Pellnäs: Bo Pellnäs: Om anständighetens gräns
Journalister skapar vår bild av verkligheten, ofta ägnad att framkalla oro över vad som pågår, globalt och inom vårt eget land. I stat efter stat strävar auktoritära ledare efter att rasera demokratins försvarsmurar, sådana som oberoende domstolar och fria medier. Deras politik står på två ben, dels populistiska och ofinansierade vallöften, dels en ihärdig skrämselkampanj. I den hittar vi främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och försök att utmåla politiska motståndare som företrädare för en ”elit” som aldrig lyssnar på ”folket”. Själva företräder populister alltid folket, ja de utgör själva, ensamma och uteslutande detta ”folk”. Den som kan en smula historia vet att i ”folkets” namn är de gräsligaste förbrytelser möjliga att iscensätta.
Därtill pågår rasande angrepp mot västvärldens fria medier anförda av den amerikanske presidenten och understött av ett otal som härjar på sociala medier. Där finner vi enskilda röster men även statliga organ. Inte minst Ryssland har en mindre armé av nättroll som oförtröttligt gynnar Kremls intressen. Fake-news eller falska nyheter är anklagelser mot den fria pressen som nu torgförs med ett stort genomslag.
Att en prisbelönad journalist på Der Spiegel publicerat rena fantasihistorier är därför högst olyckligt. Våra medier riskera att tappa förtroendet hos läsare och tittare, trots att Europas största tidningar normalt är mycket noga med sanningen. Ibland är artiklar ändå tendensiösa eller i onödan tillspetsade. Den brittiska tabloidpressens krigföring mot EU är exempel på detta eller något ännu värre. I kriget om läsarna i en ekonomiskt utsatt medieposition, är det förståeligt men inte försvarligt. Det gör att vi alla känner maktlöshet inför en allt mörkare utveckling, alltmer misstror politiker och till slut inte kan skilja på sanning och lögn.
Demokratins försvarare borde sluta att enbart beskriva motståndarnas uselhet och hänsynslösa maktutövning. Det är lika viktigt att trovärdigt analysera deras svagheter och våra möjliga angreppspunkter. Journalister borde till exempel oftare blottlägga de kriminella gängens sårbara punkter. Vi skulle tillsammans kunna utradera deras ekonomiska bas, om vi bara visste hur och var deras pengar hanteras.
Svenska riksdagsledamöter kan naturligtvis inte ensamma förändra till exempel Ungerns auktoritära politik. Men om premiärminister Orbáns svaga punkter kartlades, kunde en stark opinion förmå våra politiker att bygga politiska och ekonomiska allianser i Europa som tvingar fram en förändring.
Låt oss tillsammans återge anständighet en plats i samhället. Det kräver ett mått av personligt mod hos fler av oss. När någon vräker ur sig vulgära tillmälen, bör vi våga agera. Inte för att återgälda med samma mynt, utan för att stillsamt men tydligt klara ut att anständighetens gräns är passerad.
Bo Pellnäs
