Bubblor kan avgöra val

Gästkrönika Artikeln publicerades
Johanna Nylander
Foto: Johan Folin
Johanna Nylander

Sortera inte bort vänner med andra åsikter. Lyssna tvärtom noga på dem.

Internet och sociala medier har gjort att alla kan få sitt eget anpassade informationsflöde. Reklam, nyheter och bilder som vänner har delat, visas upp efter vad algoritmer, databeräkningar, tror är mest intressant för den som tittar. Till skillnad mot papperstidningen, där man i alla fall aktivt måste bläddra förbi sporten, kulturen och ledarsidan, kan man på sociala medier helt slippa det man inte är särskilt intresserad av. Informationsflödet har god chans att bli lite mer relevant och innehålla saker man är intresserad av att läsa om, få reklam med bra erbjudanden på saker man faktiskt är intresserad av att köpa, och oftare se bilder från de vänner man pratar med mest.

Nackdelen med anpassade informationsflöden är att det är väldigt lätt att hamna i sin egen bubbla. Att man isoleras med likasinnade eftersom det är med deras uppdateringar man gillar och delar oftast, och att man formar sin bild av verkligheten efter det man ser.

Politiskt har de här bubblorna utnyttjats ordentligt under de senaste stora valrörelserna. Den aktuella filmen Brexit: The Uncivil War tar upp hur den brittiska lämna-sidan använde sig av riktad digital marknadsföring och kampanjer på mikronivå för att engagera och övertyga människor att rösta för ett utträde från EU. Det kunde till exempel vara annonser och undersökningar som bara nådde en handfull potentiella väljare i taget med anpassade budskap med syfte att mottagaren skulle känna sig sedd. Effektivt när annonsskapandet gick att automatisera, och svårt för motståndarsidan att bemöta – de fick ju aldrig samma annonser i sitt eget nyhetsflöde.

Den här strategin och liknande har med olika omfattning använts i flera valrörelser, både för att nå egna potentiella väljare för att locka röster, men också för att störa ut och desinformera, som när ryska intressen går in och försöker påverka medborgare i andra länder.

Det är knappast sista gången den här typen av riktad information används för att påverka val, och därför är det viktigt att vara medveten om att det är en metod som finns. Att vara källkritisk till vad man läser på nätet och att den bild man själv får av nyheter och information i sociala medier till stor del präglas av vad ens vänner och kontakter läser och delar. Att tänka två gånger innan man själv väljer att sprida något vidare, oavsett vad det handlar om.

Ett sätt att vaccinera sig mot att aningslöst hamna i en bubbla är att se till att behålla vänner och kontakter med olika åsikter. Pratar man och interagerar med människor som tycker annorlunda än en själv uppfattar algoritmerna att man är intresserad av det de delar med sig av, och ger en större bredd i det egna flödet. Det ger i sin tur en större förståelse av andras situation, något som behövs för att undvika populism och polarisering.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.