Hur är det med principen ”oskyldig tills motsatsen bevisats”?

Ledare Artikeln publicerades
I takt med ökad och grövre kriminalitet, har hårdare lagar för exempelvis granater och skjutvapenlagar införts, som gjort att allt fler människor spärras in.
Foto: Claudio Bresciani/TT
I takt med ökad och grövre kriminalitet, har hårdare lagar för exempelvis granater och skjutvapenlagar införts, som gjort att allt fler människor spärras in.

Det är fullständigt orimligt att förhållandena på svenska häkten – där människor kan isoleras i månader trots att de bör betraktas som oskyldiga – är värre än förhållandena i många fängelser. Och det tycks inte bli bättre av att våra häkten nu dessutom är fulla till bristningsgränsen.

Som häktad ska du betraktas som oskyldig. Du är inte dömd för ett brott. Trots det är genomsnittstiden för att sitta häktad hela två månader (!), och det finns fall där människor har suttit inlåsta i år utan att dömas för ett brott. Väl i häktet sitter du i en cell 23 timmar om dygnet, utan kontakt med omvärlden. Två tredjedelar av de intagna har så kallade restriktioner vilket innebär ingen TV, telefon, internet och inga besök förutom kontakten med häktespersonalen och advokat. Många mår så dåligt att de försöker ta livet av sig. Är du däremot dömd för ett brott och sitter i fängelse är det annorlunda: där har du avsevärt lättare att umgås med människor, använda internet, spela datorspel och prata i telefon med anhöriga.

Nu är dessutom våra häkten så fulla att myndighetschefer från bland annat kriminalvården, åklagarmyndigheten och polisen, kallades till krismöte i början av mars. “Situationen är mycket allvarlig, menade Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården”. 23 av Sveriges 32 häkten lider av överbeläggning. Häktena i både Karlskrona och Kristianstad är helt överfulla, med en beläggning på över 100 procent (SR den 19 februari).

Överfulla häkten leder till stressad personal. Intagna blir placerade i isolering trots att de inte borde och att säkerheten riskeras. Dessutom gör platsbristen att de häktade har svårare att få kontakt med sina försvarare, både på grund av telefonköer och brist på besöksrum, som nu har gjorts om till celler (Aftonbladet den 11 mars).

Det är mycket illa. I takt med ökad och grövre kriminalitet, har hårdare lagar för exempelvis innehav av granater och nya skjutvapenlagar införts, som gjort att allt fler människor spärras in. Men problemet stannar inte i häktena. Även våra fängelser är överfulla, och därför sitter en hel del dömda brottslingar kvar i häktet.

Problemen med de långa häktningstiderna och den utbredda användningen av “restriktioner”, som Sverige har fått svidande kritik för, bland annat av FN:s antitortyrkommitté, blir inte mindre alarmerande av de överfulla häktena. Ett förslag i och med krismötet var nämligen att placera häktade i dubbelrum. Och problemet ser inte ut att minska framöver. Enligt Kriminalvårdens prognos beräknas häktningarna öka med sju procent fram till 2022.

Naturligtvis behövs det fler anstalter för att inrymma dömda brottslingar. Men framför allt måste de långa handläggningstiderna vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) effektiviseras. Självklart borde det därutöver finnas en bortre gräns för hur länge en person kan sitta häktad, vilket det inte finns i dag.

Det är trots allt inte enskilda personers fel att staten inte har tillskapat resurser nog för att kunna utreda eventuella brottslighet inom en rimlig tidsperiod. Icke-dömda människor (och därför oskyldiga) ska inte kunna tvingas till isolering i månader. Principen borde vara att människor som häktas bör kunna leva gott, fram tills att de döms för ett brott. Det är fullständigt orimligt att förhållandena på svenska häkten – där staten isolerar personer trots att de kan vara oskyldiga – är mycket värre än i många fängelser.

I sammanhanget känns det magstarkt att Sverige profilerar sig som ett föregångsland för mänskliga rättigheter, och fortfarande och trots stark kritik, tvingar oskyldiga människor till isolering i månader. Oskyldig tills motsatsen bevisats tycks inte gälla i våra häkten.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.