Jenny Edvardsson: ”Pojkar läser mindre än flickor. När få böcker skrivs utifrån ett manligt perspektiv kan pojkar ta än mer avstånd från litteraturen. De känner inte igen sig.”

Krönika Artikeln publicerades
Nyligen kom den senaste versionen av Svenska Barnboksinstitutets Bokprovning, som ser hur utgivningen av barn- och ungdomsböcker ser ut.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Nyligen kom den senaste versionen av Svenska Barnboksinstitutets Bokprovning, som ser hur utgivningen av barn- och ungdomsböcker ser ut.

Var är alla män? undrar svenskaläraren och skribenten Jenny Edvardsson när hon granskar den aktuella utgivningen av ungdomsböcker. För att locka fler pojkar att läsa böcker behövs det fler böcker som gör att dom kan känna igen sig.

Jag bläddrar i bokförlagens vårkataloger. Det börjar bli dags att bestämma vilka böcker som ska läsas. Jag letar efter manliga författare, gärna svenska och gärna de som skriver för ungdomar och unga vuxna (12 år och uppåt).

Kanske låter det konstigt. Manliga författare och ungdomsböcker. Men det finns en förklaring. Jag arbetar som lärare på ett yrkesgymnasium med i stort sett bara pojkar. Jag behöver hålla mig ajour och hitta de där guldkornen som jag sedan kan tipsa mina elever om. Just manliga ungdomsboksförfattare, som skriver böcker med manlig huvudperson, har visat sig fungera bra som en väg in i litteraturen.

Jag kan snart konstatera att listan på böcker som ska läsas blir kort. Det finns inte så många manliga svenska ungdomsförfattare, åtminstone inte bland vårens utgivning. Jag blir nyfiken. Är det en tillfällighet? Ser det annorlunda ut om jag går tillbaka i tiden?

Jag tar hjälp av Svenska Barnboksinstitutets Bokprovning och går igenom sammanställningarna från de senaste fyra åren. Det visar sig snart att fler ungdomsböcker skrivs av kvinnor. Under 2018 var 34 procent av författarna till svenska ungdomsboksförfattare (förstaupplaga) av manligt kön och samma siffror hittar jag i 2015 års utgivning. Granskar jag sedan huvudpersonernas kön i de utgivna böckerna kan jag se ett liknande resultat. De senaste åren har fler böcker haft kvinnliga huvudpersoner än manliga och 2018 var de kvinnliga huvudpersonerna dubbelt så många som de manliga.

Vad gör detta för läsningen?

Jag tänker att det kan ha stor betydelse. Vi vet att pojkar läser mindre än flickor. När utbudet begränsas och få böcker skrivs utifrån ett manligt perspektiv, av en man, kan pojkar ta än mer avstånd från läsningen och litteraturen. De känner inte igen sig. De kan inte förankra det lästa hos sig själva. Läsningen blir motig och motståndet ökar.

För att komma bort från detta måste det finns mycket att välja på. Det måste finnas böcker som skildrar vardagen och är realistiska, böcker som utspelar sig i fantasyvärldar, böcker om idrott, om kärlek, om utanförskap, böcker som utspelar sig i en stad och böcker som utspelar sig på landet. Alla med en gemensam nämnare: manlig huvudperson. Idag saknar vi denna bredd i vår svenska ungdomsboksutgivning.

Till detta kan man lägga nästa parameter. Många barn och unga kommer i kontakt med böcker genom kvinnor. Läsningen har på många sätt blivit en kvinnlig syssla. I skolan möts eleverna av de kvinnliga svensklärarna och de kvinnliga skolbibliotekarierna, på folkbiblioteken finns de kvinnliga bibliotekarierna med inriktning barn och unga, hemma är det kanske mamma eller syrran som läser.

Om pojkar vill läsa böcker med pojkar som huvudpersoner är urvalet begränsat.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Om pojkar vill läsa böcker med pojkar som huvudpersoner är urvalet begränsat.

Så ser det ut i vårt samhälle och det tänker jag att vi tillsammans måste ändra på. Jag menar inte att kvinnor ska sluta läsa eller sluta skriva. Jag menar inte heller att det bara ska finnas manliga lärare och bibliotekarier. Jag menar däremot att vi måste börja arbeta för att få fler män att läsa, få fler män att skriva, få fler män att bli lärare och bibliotekarier. Först då kan det börja hända saker. Då blir inte läsningen längre förknippad med kön.

Jag hoppas därför att jag i framtiden, när jag bläddrar i bokförlagens vårkataloger, får en längre lista än den jag fick i år. Jag hoppas att jag får läsa om fler manliga ungdomsboksförfattare som skriver böcker med manlig huvudperson.

Jag hoppas helt enkelt att mina elever, pojkar på ett yrkesgymnasium, i framtiden får möta ett bredare utbud av litteratur.

Jenny Edvardsson.
Foto: Tom Wall
Jenny Edvardsson.

Fakta

Om krönikan

Varje fredag publiceras en krönika på kultursidan. Idag skrivs den av Jenny Edvardsson, svenskalärare på Wendesgymnasiet och kulturskribent. Utkom 2016 med boken ”Mötet med texten”. Utsågs 2017 till årets svenskalärare av Svenska Akademien.

Visa mer...

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.