Johanna Nylander: Ett enda nyårslöfte behövs

Gästkrönika Artikeln publicerades
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Minska er makt, politiker.

Det är något med just nyårslöften som gör att de ofta blir till symboliska ambitioner snarare än något som man faktiskt kommer hålla över året. Att skaffa sig en hälsosammare livsstil, lägga mer tid på fritidsintressen och att slutföra det där påbörjade projektet är några rätt vanliga löften som ges mer eller mindre genomtänkt inför tolvslaget på nyårsafton.

Ambitioner är bra inför ett nytt år, och kanske är det inte hela världen om det nyinköpta gymkortet inte används längre än till februari, eller om golvlisterna aldrig monteras i den nymålade hallen. De små steg som togs kan ändå ha ett värde, och det kan finnas andra saker som är viktigare för nyårslovaren. Krävs det ett nyårslöfte för att genomföra något är sannolikt andra saker minst lika viktiga.

Löften som man ger sig själv är alltid okej att bryta. Svårare är det när någon annan är mottagare. Som om man är partiföreträdare och står inför ett nationellt val. 2018 års vallöften var många och stora. Så stora att landet fortfarande så här vid årsskiftet inte har någon ny regering, trots att Stefan Löfven (S) avsattes bara en dryg vecka efter valet i september.

Det är å ena sidan helt fantastiskt att så många av landets politiker har så starka principer att de vallöften som gavs före valet är viktigare att uppfylla än att ta makten över landet. Å andra sidan gör det att hotet om ett extraval blir större för varje dag som går. Med ett nytt val kommer nya vallöften, med en chans att rucka på principerna.

Politik handlar inte bara om att genomföra rätt reformer och prioriteringar, utan också om att göra det bästa med de förutsättningar man har. Det var länge sedan ett enskilt parti hade riksdagsmajoritet i Sverige, och för att landet ska kunna styras krävs det kompromisser för att få fram den minst dåliga politiken med de verktyg som finns. Den liberala lösningen är att så lite makt som möjligt ligger hos politiska församlingar, att det man kan besluta om inte sträcker sig längre än nödvändigt, och så mycket makt som möjligt ligger hos den enskilda medborgaren. Ju mindre statsapparaten är desto mindre problem kan den orsaka om fel partier råkar ha makten. Det är därför som lägre skatt, färre regler och ökad valfrihet alltid är reformer som ger mer frihet. Och med en mindre stat gör ger inte lika mycket om vallöftena inte hålls.

För det nya året önskar jag bara ett enda löfte från landets politiker, och det är att alla gör något för att minska sin makt. Om det sedan bara blir någon mindre förslösad skattekrona, eller ett par avskaffade regler är det bra steg på vägen, för det minskar mängden fel som nästa folkvalda kan göra, och det är värt bra mycket mer. Inte minst när ingen vet vem som kommer styra härnäst.

 

Johanna Nylander är liberal samhällsdebattör.