Sara Ullberg/TT: Kulturåret 2018 – jubilarer och konflikter

Mardrömsår för Akademien

Det började redan 2017, men 2018 måste ändå beskrivas som Svenska Akademiens annus horribilis. Fem ledamöter har lämnat Akademien helt, fyra står utanför arbetet och utdelningen av årets Nobelpris i litteratur har ställts in i efter skandalen kring den så kallade kulturprofilen. I skrivande stund är det inte ens säkert att Akademien får dela ut något pris 2019 – Nobelstiftelsen kräver ett ännu mer kraftfullt förändringsarbete för att godkänna det.

För en utomstående är det nästan omöjligt att förstå exakt vad det var som orsakade den djupa sprickan i Akademien, men allt pekar på att det handlar om Katarina Frostensons framtid som akademiledamot. Hon har nära kopplingar till Jean-Claude Arnault, den så kallade kulturprofilen som den 3 december dömdes av hovrätten till två och ett halvt års fängelse för våldtäkt.

Under årets lopp har flera akademiledamöter utmärkt sig med mer eller mindre genomtänkta utspel i medierna. Maximal upprördhet lyckades Horace Engdahl skapa när han 1. utsåg Sara Danius till "den sämsta ständiga sekreteraren sedan 1786" 2. jämförde kulturprofilen med Marie Antoinette och 3. antydde att män passade bättre för att sitta i församlingar som Akademien "när maktkampen rasar". Sara Danius, som avgick som ständig sekreterare i april, fick i stället sympatierna på sin sida, bland annat manifesterat i en stor knytblusdemonstration utanför Börshuset. Och uppmärksamheten av hennes stora rosa klänning under Nobelfesten blev stor.

Tre nya ledamöter har nu valts in i Akademien, men räcker det för att staga upp kolossen på lerfötter? Frågan Frostenson är ännu inte avgjord, två stolar står fortfarande tomma och Nobelstiftelsen har avgörandet om Nobelpriset i sin hand. Följetongen kring Svenska Akademien lär fortsätta under 2019.

Giganternas jubileumsår

Hundraåringarna gjorde avtryck på året som gått: framför allt de två B:na, Birgit och Bergman.

Där operastjärnan Birgit Nilsson och regissören Ingmar Bergman hyllades med pompa och ståt gick Werner Aspenströms 100-årsjubileum lite mer obemärkt förbi. Den lågmälde poeten firades visserligen med nyutgivningar, konserter och utställningar men hyllningarna hamnade – kanske lite symptomatiskt – i skuggan av de mer utåtriktade årsbarnen.

Operalegendaren La Nilsson uppmärksammades bland annat med utgivningen av minst tre praktverk, flera jubileumskonserter och utdelningen av Birgit Nilsson Prize till sopranen Nina Stemme.

Bergmanåret var inte bara en nationell angelägenhet utan fick också stort genomslag utomlands. Under året visades hans filmer i 72 länder på över 500 biografer, samtidigt som mer än 40 böcker med hans texter gavs ut. Flera filmer gjordes också om fenomenet Bergman; en av de mest uppskattade var kortfilmen "Fettknölen", en satirisk tecknad film av Liv Strömquist och Jane Magnusson. Den fokuserade på regissörens makt, sexualitet – och en synnerligen irriterande ansiktsvårta.

En present till svenskarna

Efter fem, nästan sex års renovering blev det äntligen dags för nyöppning av Nationalmuseum i Stockholm. En ljusare, mer färgstark och totalt ansiktslyft byggnad fick de flesta konstkritiker att gå ner i brygga och publiken att envetet köa till museet vars publika ytor nu ökat med drygt 2000 kvadratmeter. I mitten av december, två månader efter invigningen, kom 8100 besökare per helg, vilket är ungefär dubbelt så många som före ombyggnaden.

Om inte en ny regering ingriper försvinner dock det fria inträdet för vuxna i april. Moderaterna och KD fick igenom sin budgetmotion där man ännu en gång tar bort den fria entrén till de statliga museerna.

Mikael Persbrandt ringer ut metooåret

Vad hände efter att metoouppropen rasat igenom kultur- och nöjesbranscherna? När SVT meddelade att Mikael Persbrandt får uppdraget att ringa ut det gamla och in det nya reagerade Mia Skäringer och flera kända kvinnliga skådespelare starkt på Instagram mot vad man upplevde som en total brist på fingertoppskänsla. "Vad i helvete" skrev Eva Röse. Samme Persbrandt hade i en första slutversion av sin självbiografi berättat om ett minne eller en dröm, osäkert vilket, där han på order av en utländsk filmregissör hade sex med en ovillig kvinnlig skådespelare. SVT och Dagens Nyheter refererade det stycke som förlaget sedan strök före bokens publicering.

Men flera medier kritiserades också för att ha gått för långt i andra riktningen och hängt ut metoo-anklagade på ett sätt som inte varit motiverat eller tillräckligt nyanserat.

Hoppfulla inför framtiden var dock de kvinnliga skådespelare som tagit initiativet till uppropet #tystnadtagning. På en presskonferens i höst beskrevs effekten av de anonyma vittnesmålen om sexuella övergrepp och maktmissbruk som "monumental". Branschen har svarat med gedigna utbildningsinsatser, arbetsplatsenkäter och visselblåsarsystem samtidigt som Teaterförbundet tillsatt en kommission mot sexuella trakasserier. Men att åstadkomma verklig förändring i samhället tar tid, konstaterade bland andra skådespelaren Moa Gammel. ”Det är extremt viktigt att vi fortsätter orka jobba och driva frågan vidare.” (TT)