Tänk på marinen

Förslagen från Försvarsberedningen, som ska presenteras i maj och som ligger till grund för 2020 års försvarsbeslut, har börjat sippra ut. Till Dagens Nyheter uppger källor att försvaret kommer att växa för första gången sedan 1970-talet. I centrum för upprustningen står armén, som kan bli dubbelt så stor – från 15 000 till 30 000 soldater, enligt DN. Det blir två nya brigader, utöver den som är under uppbyggnad i Boden.

Allt detta är givetvis utmärkt. Helhetsperspektivet saknas dock. “Det är armén som är mest under isen. Nu är det arméns tur”, säger en källa till DN. Men för att Sverige ska kunna ha ett välfungerande, starkt och effektivt försvar måste hela organisationen fungera. Då kan man inte räkna bort marinen.

Två nya ubåtar är beställda, vilket är bra. Att Visbykorvetterna ska få robotförsvar är också en god nyhet. När korvetterna började levereras för ett decennium sedan förvägrades fartygen robotar, eftersom Finansdepartementet ansåg att det var för dyrt. Att den dåvarande regeringen snålade in på denna avgörande skyddsförmåga är inget mindre än en skandal eftersom korvetterna inte kan bekämpa anfallande robotar bakifrån. Därmed uppstår livsfara.

Men marinen behöver mer än beslut som täcker upp för gamla misstag. Marinchefen Jens Nykvist varnade nyligen för vad det politiska ointresset för marinen kan innebära: avsevärt försämrad förmåga (BLT 22/1).

Marinen är i akut behov av nya ytstridsfartyg – på sikt behövs en dubblering av antalet. Det är nödvändigt för att Sverige ska slippa välja mellan närvaro i Östersjön och att skydda västkusten. De moderna korvetterna måste uppgraderas och de äldsta måste fasas ut. Alla tre ubåtar av Gotlandsmodell bör uppdateras.

Sverige har en av Europas längsta kuster. Ungefär 90 procent av all export och import går via sjöfart. Säkerheten i Östersjön är beroende av den svenska marinens förmåga. Ju förr politikerna i Försvarsberedningen inser detta, desto bättre.