Bilagor

Enertsen den siste danske prästen

Glimåkra Artikeln publicerades
"Att byta nationalitet på skåningarna är ett av få exempel på regional integrering som lyckats i världen. Paul Enertsen väljer kvickt att bli svensk", säger Anders Blidberg om prästen. Hans porträtt hänger i Glimåkra kyrka.
Foto:Tommy Svensson
"Att byta nationalitet på skåningarna är ett av få exempel på regional integrering som lyckats i världen. Paul Enertsen väljer kvickt att bli svensk", säger Anders Blidberg om prästen. Hans porträtt hänger i Glimåkra kyrka.

Prästen Paul Enertsen var en dansk präst som lyckades bli svensk präst i Glimåkra på 1600-talet. Trots att prästen pratade danska hela livet.

Hur Skåne blev svenskt är ett exempel på lyckad regional integration.

– Försvenskning gick som smort. Att byta nationalitet på skåningarna är ett av få exempel på regional integrering som lyckats i världen. Paul Enertsen väljer kvickt att bli svensk, även om han fortsatte prata danska och blev den siste danske prästen i Skåne. Hans son tyckte det var självklart att gå med i den svenska armén och engagera sig för Sverige, säger Anders Blidberg som forskat i ämnet.

– Här har vi en fantastisk historia, en fascinerande människa, säger han och pekar på porträttet av prästen Paul Enertsen som levde 1644-1718. Porträttet hänger i Glimåkra kyrka och är målat 1716.

Paul Enertsen kom från en rik dansk prästfamilj, han föddes i Landskrona 1644 när staden var dansk. När Paul Enertsen var tonåring 1658 blev Skåne svenskt. Han gick i dansk skola och läste till präst på universitetet i Köpenhamn.

Paul Enertsen blev hjälppräst i Glimåkra.

– 1674 dog prästen. På den tiden ville kyrkan inte splittra sin egendom utan änkan och barnen fick bo kvar. Därför fick den nya prästen, Paul Enertsen, gifta sig med änkan, Appolonia, som varit mycket yngre än sin man.

– Genom att byta ut alla nya präster mot svenska präster, att de skulle lära ut svenska, skulle Skåne försvenskas. På så sätt skulle församlingen byta språk. Men hur skulle Paul Enertsen som dansk kunna få tjänsten som svensk präst?

Frågan skulle avgöras av landshövdingen i Kristianstad.

– Men Paul Enertsen väntar inte på domen utan rider i sporrsträck upp till kung Karl XI 1674 i Stockholm. "Jag är svensk, har bott i hela mitt liv i Skåne, jag vill bli svensk präst", sa han.

Kungen blev imponerad, att prästen på bara några dagar ridit upp till Stockholm. Om Paul Enertsen lyckas rida tillbaka och hålla gudstjänst i både Örkened och Glimåkra några dagar senare, så skulle han få sin tjänst.

Paul Enertsen lyckas och får tjänsten. Han blev kvar i 44 år, även om han satt i fängelse under snapphanetiden. Han greps av snapphanar och fängslades av de danska myndigheterna, för att han var för svensk. Paul Enertsen kom tillbaka som präst 1680.

När prästen blev gammal och gnällig tog en hjälppräst över. Han gifte sig med en av Paul Enertsens döttrar.

– Svenskarna gjorde rätt saker. Det är som i dag, man vinner krig med "harts and minds" som i Afghanistan. Genom att satsa på skola, sjukvård och utbildning, ordning och reda. Då får du lokalbefolkningen med dig.

Fakta

Skåne på 1600-talet

Skåne var gränsland mellan Sverige och Danmark. Det var många krig.

Staden Kristianstad grundades på en ö, som en fästning, mellan Helgeå och Nosabysjön av den danske kungen Christian IV år 1614. Han byggde även Trefaldighetskyrkan (renässanskyrka) 1617-1628.

Lillöhus i Kristianstad var 1658 en stor borg, fem våningar hög. Borgen byggdes på 1450-talet och revs 1658 för att inte snapphanarna skulle kunna ta över det.

Vid freden i Roskilde 1658 lämnade Danmark över Skåne till Sverige, men krigen fortsatte.

Lunds Universitet. Efter freden i Roskilde 1658 fick skånska ungdomar inte studera vid universitetet i Köpenhamn. Den svenske kungen Karl X Gustav grundade Lunds Universitet 1666.

Snapphanar var ett skällsord som svenska staten använde på 1600-talet om skånska män som gick med danskarna i de dansk-svenska krigen, bland annat under Skånska kriget 1675–1679. Snapphanar som blev fångade av svenskar torterades och avrättades.

Loshultskuppen. När svenskarna rastade med kung Karl XI krigskassa (227 vagnar) vid Loshults kyrka 1676 slog en grupp bönder och några danska soldater till. Svenskarna flydde till Småland. Bara några få kopparplåtar ur krigskassan har hittats igen.

Torsebro krutbruk. Snapphanarna stal den svenska arméns krut under Skånska kriget. Svenskarna anlade därför ett nytt krutbruk i Torsebro, vid Helgeå, cirka år 1680.

Wanås. Slottet i Östra Göinge brändes ner under det nordiska kriget i början av 1700-talet, men byggdes upp av Sten Billie. Slottet har en berömd snapphane-ek i parken.

Mer information på www.snapphanar.nu och www.regionmuseet.se

Visa mer...

Fakta

Anders Blidberg

46 år, bor sedan 10 generationer i Simontorp, norr om Glimåkra. Är lärare på Komvux i matte och historia, driver tillsammans med sin fru Anette Simontorp kulturvandringar.

Har skrivit en B-uppsats om försvenskningen, hur den har skildrats i olika tider. Ander Blidbergs farfarsfarsfarsfar (död 1847) var med och rev den medeltida kyrkan i Glimåkra och byggde den nya, som finns i dag.

Visa mer...