Mekandet är drivkraften

Det bruna trägaraget är hopbyggt med villan som familjen byggde 1974. Men förlängt i bredd.

– Jag tittade på skissen, konstaterade att i standardgaraget skulle jag nog inte få plats med särskilt mycket. Så det var bara att bygga ut.

En rejäl stålbalk löper där garaget borde ha slutat, och förstärker dubbelgaraget. Stålbalken är stöttad på mitten – för i balken hänger block och talja med stålkätting.

– En motorlyft. Jag var tvungen att förstärka balken, förklarar han.

En bit bort finns en motor, till en Austin A30 från 1954. Bilen står ytterligare en bit in, väl dold och fylld med typiska garage-prylar.

Bilen är ett framtidsprojekt. Runt omkring finns inte mindre än åtta olika motorcyklar, allt från en Rex anno 1931 från Halmstad till en Huskvarna 250 från Ödeshög, årsmodell -68. Däremellan en BSA B33 och en Superrocket 650 som används till veterancross, en AJS Matchless, en speedwaycykel och två landsvägsmaskiner från BMW. Bägge av modellerna R60 från 1960.

– Den här är orenoverad, säger han och lyfter av täcket till mekargurun Åke Wremps gamla BMW som han tagit över.



Trots åldern ser den ut som om den kommit direkt från fabrik. Smäller även igång på tredje kicken när han nu testar, trots att den stått still i mer än ett år. Den andra BMW:n är helrenoverad, över 40 000 kronor har lagts ner.

– Delar är inget bekymmer. Det är bara att betala. Men det är inte billigt till det märket.

Garagets väggar, golv och tak är i princip orörda sedan huset byggdes. Det är inte just där han lägger ner energin, även om mycket tid tillbringas i garaget. I stället är det mekandet som är drivkraften och alla fordon verkar vara i toppskick. Om garaget kan verka rörigt vid första anblicken, slås man av ordningen en trappa ner, där han har verkstaden. Alla verktyg hänger på sin plats, och han skulle kunna hitta vad som helst med förbundna ögon.

Trots intresset för mc och bilar hos den forne ingenjören finns det andra pinaler som också stjäl uppmärksamhet, såväl i garaget som i gillestugan.

Rickard har under lång tid samlat minnen från den tid då Råbelöfsbanan var Sveriges GP-bana. Där finns skyltar och banderoller, megafoner och pokaler, ett omfattande klipparkiv och några filmer från tävlingarna 1952-1961. När en av filmerna rullar på tv:n syns hur en Norton Manx går av banan och vurpar ut i gräset.



– Titta här, säger han och visar upp en plastbit från en plexiglaskåpa.

– Den kommer från den där, säger han och pekar på den vurpade hojen på tv:n.