Elpriset består förenklat av två delar. Dels själva elen, där hundratals bolag
slåss om din gunst. Dels nätbolagen, där det bara finns ett på varje ort och
konkurrensen är obefintlig. I och med att det bara finns en elledning till
varje ort så kan det inte bli konkurrens.
Som nätkund har du därför bara två val. Acceptera nätbolagets priser – eller
flytta.
Nätpriserna består av två ungefär lika stora poster. För enkelhetens skull
har vi granskat de rörliga nätpriserna. Abonnemangspriserna beror nämligen
på vilken sorts huvudsäkring det är i bostaden.
I Kristianstadsbladets spridningsområde är det de boende i Bromölla kommun som
dragit vinstlotten. Här är det rörliga nätpriset 16,25 öre per kilowattimme.
Många är upprörda över att priset höjts tre år i rad, men höjningarna har
varit modesta. 2004 kostade den rörliga avgiften 11,25 öre. Mellan 2005 och
2008 låg den på 12,50 öre. 2009 höjdes den till 13,75 och 2010 till 15 öre.
I år har avgiften fastställts till 16,25 öre per kilowattimme.
Prishöjningen är knappt 30 procent sammanlagt sedan 2004. Lika mycket har de
flesta nätbolagen höjt priset med – bara i år. Detta enligt SVT:s Rapport.
– År efter år är vi bland de billigaste bolagen i Sverige och vi är ett av de
bolag som höjer absolut minst, förklarar Hans Ekwurtzel.
Enligt den senaste så kallade Nils Holgersson-rapporten är Bromölla Energi
tredje billigaste nätbolaget i landet och Hans Ekwurtzel är inte förvånad.
– Vårt jobb är att leverera energi så billigt och driftsäkert som möjligt. Vi
ger oss inte ut på en massa andra äventyr. Exempelvis har vi inte satsat en
enda krona på fibernät eller andra äventyrligheter och våra kunder behöver
inte betala för de riskerna. Dessutom är vi ett av ytterst få kommunala
nätbolag som låtit konkurrensutsätta driften.
Hur gick ni tillväga då?
– Vi tog in anbud från ett antal bolag som ville sköta driften och lyckades få
ett riktigt bra avtal med ett företag. Det är en av orsakerna till att våra
kunder inte behöver betala lika mycket som de som bor i grannkommunerna.
– Är man minst måste man vara snålast också, förklarar Hans Ekwurtzel.
11% är glada
2% är likgiltiga