Välkommen till betongen

Det var på den gyllene stranden i Costa Rica som Stefan och Sara Paulsson ritade upp sitt drömhus. Där, snart kryddat av Stilla havets vågor, blev tankarna på den moderna Skånelängan verkliga. Det var på parets bröllopsresa, i februari 2009.

I juni samma år, när de också fått veta att familjen väntade tillökning, började de röja på den nyinköpta tomten och lagom till årsskiftet kunde de flytta in i sitt moderna betonghus, som inspirerats av tidigare generationers boende. Nu har de både hus och Inez, fem månader. Det har varit tufft, men definitivt värt det.

– Vi är inte färdiga med huset än, men det känns riktigt, riktigt bra, säger Sara.

Att det skulle bli ett betonghus var självklart. Inte bara för att Stefan arbetar som konstruktör på Finja betong, även om det har stor del i det.

– Med tanke på att det är äldre hus vi har haft som inspiration, och de ofta är stenhus, så kändes det rätt, säger Stefan.

Så paret har själva ritat sitt hus och Stefan har skött alla inköp och planering. Något de gärna rekommenderar till den som vill bygga själv, men som samtidigt kräver att man kan sin sak.



Vad är så speciellt med ett betonghus?

– Lägg handen på väggen så känner du.

Den är sträv och kylig. Oregelbundenheter syns även om materialet kanske inte lever som trä, men det känns tryggt. Definitivt. Stefan menar att känslan är mer massiv än om huset bara varit putsat. Det är tyngre. Och lokalt. Grunden och väggarna är Finja, köket Ballingslöv, det återanvända teglet från Åhus, golven från Tarkett, de massiva träbalkarna i taken är från Hörja.



– Det känns bra att ha hämtat allt häromkring, säger Sara.

Väggarna, i dag lika gråa som himlen över sjön ett stenkast bort, ska målas vita. Fasaden har inga stora panoramafönster, det passar inte Skånelängans modesta framtoning. I stället har det stora vardagsrummet som leder över i ett kök med öppet upp i nock, ovanligt många fönster. Totalt har den halvan av huset åtta fönster. Och ett par glasade pardörrar som går ut mot den lilla innergård som blivit effekten av att huset gjorts som en u-formad gård.

– Det blir nog ett däck där, med utemöbler.

Bakom huset råder frid, skogen ska det inte byggas i. Just nu är de de enda som hunnit flytta in på gatan, men flera hus till är på gång. Alla med olika byggmetoder, olika utseenden.

Parets betonghus är till stora delar prefabricerat, väggarna kom i sandwichelement, det vill säga i färdiga stycken av en innervägg som bär konstruktionen, isolering i mitten och så en tunnare skiva som fasad.

Exakt vad bygget kostat vill paret inte ge sig in i, de är ännu inte klara. Generellt blir inköpen lite dyrare för ett betonghus, samtidigt har Stefan kunskapen för detaljer som höjer helheten utan att kosta för mycket.

– Men underhållet är nästan lika med ingenting. Så man vinner i längden.

Som alla självbyggare har de – och deras fäder – fått snickra en hel del på egen hand. Allt är långt ifrån klar. Kakelugnen har inte kommit än, trädgården väntar in våren. Övervåningen är än så länge bara gipsad, de charmiga homejorna lämnar spännande skuggor och låter ana mysigheten.

– Vi flyttade in vid årsskiftet och räknar med att vara klara i maj. Det har varit tufft, med tanke på att Inez kom mitt i allt, men det är lika bra att arbeta på så att vi blir klara, tycker Stefan.



Egna favoritdetaljer?

De tittar på varandra, kan inte bestämma sig. Landar så i helheten. Rymden i kökets takhöjd. Tegelväggen som delar av hallen. Den sneda väggen in i sovrummet. Betongfundamenten som håller uppe handfaten på toaletten. De moderna fördelarna i en gammal konstruktion. Stefan ler och sammanfattar glädjen i att bo i ett hus de själva ritat:

– Vi tycker nog att vi gett huset karaktär, trots att det är helt nytt.