Personlig paradvåning

Det kan börja med en lampa eller en glasvas eller medicinflaskor. En diffus idé väcks till liv. Skulle inte det där blomsterbordet, med guldben och mörkgrön marmorskiva, passa att förvara ved i? Den idén fick Jörgen Knutsson när han var på auktion med sambon Eva Mårtensson. Hon blev fundersam först, men varför inte prova? Det blev en bra lösning till sist.

De gillar båda att leta och finna på auktioner, loppmarknader eller samlarmarknader. När de flyttade till våningen på 190 kvadratmeter mitt i Kristianstad bestämde de sig för att inte ta med sig så mycket från de små hus där de bodde tidigare. Bara en del arvegods och favoritprylar fick följa med. Det enda de skulle köpa nytt var soffor och sängar.

– Vi hade väl kunnat åka till Ikea och möblera upp en lägenhet, men då hade det säkert blivit dyrare och inte lika roligt och personligt, säger Jörgen Knutsson.



Det var ett och ett halvt år sedan. Nu är våningen fullt möblerad i en skön blandning av färger, tidsperioder och stilar. I det ena sovrummet står en enkel 50-talsstol intill en ufoformad lampa från Ateljé Lyktan och i andra hörnet av rummet står den gamla kakelugnen med blommor och guldslingor. På tv-bordet står en glasvas med långa armar i vitt och vinrött, gjord av designern Paul Kedelv för Flygsfors glasbruk på 1950-talet, intill de nytillverkade skinnsofforna som de hittade på Percy's efter mycket letande.

I matsalen tronar det massiva ekbordet som användes som domarbord i fängelset på 1800-talet och hittades på en vind på 1970-talet. Ett vanligt matsalsbord skulle slukas upp i det närmare 30 kvadratmeter stora rummet med 3,30 i takhöjd, men domarbordet ser mäktigt ut, inte minst för att det är från samma tidsålder som själva lägenheten. Ovanför det hänger en krona med levande ljus, "en mässingslampa som ser ut som järn", som Eva Mårtensson säger.

Lampor blir hon och Jörgen ofta förälskade i. I tv-rummet står det fynd de är allra mest nöjda med, en vit rund golvlampa som de aldrig har lyckats hitta någon upphovsman till. Initialerna BEM i botten har inte hjälpt.

I samma rum hänger den senaste stoltheten, en taklampa med kupor i brunt glas, designad av Hans Agne Jacobsson i Markaryd. Det var omedelbar kärlek när de fick syn på den, men den blev lite dyrare än tänkt eftersom någon bjöd mot dem per telefon hela tiden. Annars blir det ofta billiga fynd, särskilt om de är på plats. På nätauktioner trissas priserna lätt upp när köparna sitter vid olika datorer och bjuder mot varandra.



I efterhand ser allt väldigt genomtänkt och välmatchat ut, men det är inget de har planerat. När de går ut på auktioner eller loppmarknader försöker de hålla sig öppna för vad de kan hitta.

– Vi vet inte vad vi vill ha förrän vi ser det, säger Jörgen Knutsson.

Det är deras bästa tips till blivande auktionsfyndare: att vara öppen för vad man ser, men också bestämma sig för vad sakerna får kosta. Annars kan summan lätt bli högre när andra börjar lägga motbud.

Ovanför ytterdörren finns en inbyggd hylla som de nu har fyllt med bruna apoteksflaskor som de också hittat på auktion. Det passar ovanligt bra i våningen där Gustaf Reinhold Gauffin startade apotek 1846. På den tiden var våningen betydligt större. Runt hela gården fanns ekonomi- och köksavdelning, tjänstebostäder och gästrum.



Första gången Jörgen Knutsson kom för att titta på lägenheten blev han överväldigad och kunde knappt komma ihåg alla rum när han gick därifrån. Egentligen hade de bestämt sig för en annan lägenhet, men han kunde inte låta bli att titta på en sådan paradvåning. Han tog några bilder och skickade till Eva som då bodde i Sundsvall. Sedan listade de för- och nackdelar och kom fram till att lägenheten var nära nog perfekt, stor, med tvättstuga, mitt i centrum och dessutom en hyreslägenhet. Då kunde de enkelt flytta om de ångrade sig.

Första gången Eva Mårtensson såg lägenheten i verkligheten var när de flyttade dit några månader senare. Även om hon sett den på bild kunde hon inte föreställa sig att den verkligen var så stor. Nu har de gjort den till sin och kan inte tänka sig att flytta.

– Fördelen är att det är en gammal lägenhet, men den är modern ändå, säger Eva Mårtensson.