Nytt samarbete ger nya former

Fram tills nyligen stod det "Keramikerna" på en skylt utanför hans och hustrun Maria Börjessons hus på Näsbychaussén. Det är bara en del av sanningen. Berglund är en konstnärlig mångsysslare, som under senare år har ägnat sig åt såväl måleri, som skulptur, men även skrivit en deckare ihop med Per Erik Tell (den är just nu ute för läsning hos flera förlag).

Men under 2000-talet har han också återupptagit kontakten med industrin, och det stora träd han i vintras tog fram till en ny högstadieskola i Sätofta, Höörs kommun var ytterligare ett verk framtagit på betongföretaget Starka, gångavstånd från huset.

– Jag är uppväxt inom industrin, säger han och inser nu allt mer hur mycket de båda, konstnären och industrin, har att ge varandra. När Kristianstadsbladet år 2006 jubilerade 150 år, tog Börje Berglund fram en soffa i betong, med den allra första tidningens förstasida tryckt på soffan. För att genomföra sitt projekt frågade han om Starka var intresserade. De svarade ja. Därefter har samarbetet fortsatt.

– Starka och Ifö i Bromölla, där konstnär Åsa Lindsjö har ateljé, är för mig avantgardister inom dagens industri. De vågar släppa in konstnärer, och jag är övertygad om att de gör helt rätt. Genom att blanda in nya människor ökar kreativiteten och utvecklingspotentialen blir större.

Framgången för bland annat glasbruken i Småland är svår att tänka utan konstnärer. Eller för stenindustrin strax norr om Kristianstad. Bakåt finns det fler lysande exempel, men Börje Berglund har sett hur ett mer kortsiktigt tänkande har gjort produktionen snävare. Då finns det ingen plats kvar för en konstnär. Det handlar inte enbart om att oväntade och kreativa möten försvinner, menar Berglund, utan industrin tappar på det viset viktiga ansikten utåt och därmed också värdefulla pr-möjligheter.

– De framgångsrika formgivarna som förr var knutna till industrin var flaggskepp för företagen. I dag har vi inga flaggskepp kvar, utan endast en anonym flotta. Och vem bryr sig om en sådan? Börje Berglund har fastnat för betong. Vill ta fram arbeten där betongkänslan fortfarande måste vara tydlig. Tung och rå, men samtidgt… elegant. Han ser betong som ett material med stora framtidsmöjligheter, och han har själv flera idéer. En parasollfot finns för test i familjeträdgården, i höst väntar han på besked från Olofströms kommun om några större skulpturer för att uppmärksamma bygdens berömda författarduo Harry Martinson & Sven Edvin Salje och sommaren har till stor del ägnats åt att skissa på ett kapell i södra Tyskland. Den gemensamma nämnaren är – just det – betong.

– När folk som tänker annorlunda kommer in i en produktion kommer det att löna sig på sikt. Nya biprodukter tas fram, och det sker en utveckling. När jag på Starka har fått nej på mina frågor om det går att göra si eller så med betong, har det bara funnits ett sätt: att prova. Ibland har det fungerat, ibland inte. Men om man alltid gör likadant, var finns utvecklingen då? Genom att göra fel kan det bli rätt.