När el- och oljepriserna fortsätter att stiga är uppvärmningskostnaden ett ständigt huvudbry för många husägare. Jan-Åke Andersson är arkitekt och nybliven ägare till ett egenritat passivhus. Han behöver 1 500 kWh per år för att värma husets 130 kvadratmeter.
Med isolerande halvmetertjocka väggar och tak hålls värmen inne. Det är i första hand hushållsapparater och kroppsvärme som värmer huset. Ett system värmer inventilationsluften med utventilationsluften. Det är bara under årets kallaste dagar som extra värme behöver tillsättas.
– Den lilla mängd energi som ändå behövs under de kallaste dagarna kan tillföras med ett element i tilluftssystemet, det kan drivas med både el och vedkaminen, säger Jan-Åke Andersson.
Till vedkaminen används spillvirke från en golvfabrik. Det kostar ungefär 300 kronor per kubikmeter och ger ett lågt pris per kWh, 30 öre. De dagar som man inte är hemma kan man använda ett litet elelement.
Kaminen kan också värma hushållsvattnet de dagar som de takmonterade solfångarna inte får tillräckligt med sol.
Under vårt besök, den 1 oktober, var utetemperaturen 11 grader. Vattnet som solfångarna levererade till tanken på 500 liter var 57 grader varmt.
– Vårt hushåll behöver ungefär 4 000 kWh varje år till varmvatten. Minst hälften av det produceras av solfångare, resten producerar vi med kaminen eller med el, säger Jan-Åke Andersson.
För att skydda huset mot stark sommarsol, som kan göra huset för varmt, har alla fönster tunga persienner som kan fällas ner och vinklas så att temperaturen hålls på en trivsam nivå. Under de kyligaste dagarna kan de också hjälpa till att hålla värmen kvar inomhus.
Jan-Åke Andersson medger att han hade varit beredd att betala mer för ett passivhus. Men han menar också att byggkostnaden i princip är densamma.
– Ett passivhus kostar runt fem procent mer att bygga. Men om vi tar vedkaminen som exempel skulle den ändå vara med för trivseleldning, nu får jag värme på köpet, säger Jan-Åke Andersson.
Priset på eldningsolja har ökat med 300 procent på tio år och antalet småhus som värms med olja har minskat med 75 procent de senaste fem åren.
I dag är direktverkande el det vanligaste sättet att värma upp hushåll. Men det har liksom oljan blivit allt dyrare allteftersom priset går upp. Elen har blivit dubbelt så dyr de senaste tio åren.
Arne Andersson, som är handläggare på Energimyndigheten, tror att den trenden kommer att fortsätta.
– Direktverkande el är ju fällan som många sitter i idag. Men när man byter måste man tänka på att varje hushåll är unikt, säger han.
Arne Anderssons budskap till alla som funderar på att byta husvärmesy-stem är att kontakta den kommunala energirådgivaren.
– Man kan också besöka Energimyndighetens sajt, där finns det onlinehjälpmedel och information som kan underlätta valet, säger Arne Andersson.
Fakta
Husuppvärmning
Byggnader står för 40 procent av all energikonsumtion i Sverige.
EU-parlamentets industri-utskott har föreslagit att alla nya byggnader ska vara energineutrala 2019. Det betyder att de ska producera lika mycket el som de gör åt med.
Källor: Energikontor Sydost, EU-parlamentets webbplats.
18 sätt att värma upp ditt hus
1 Bergvärme
Genom att borra ett 80– 200 meter djupt hål kan man utnyttja grundvattnets relativt konstanta temperatur.
Fördelar: Lätt att handha. Det går att göra ROT-avdrag. Man kan vända systemet för att kyla huset sommartid. Två tredjedelar av energin är förnybar. Den som har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme kan söka "stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus". Stödets omfattning varierar upp till högst 30 000 kronor.
Nackdelar: Ett högt installationspris, vissa kommuner kräver borrtillstånd och bygglov. Kräver vattenburet värmesystem annars kan investeringskostnaden öka kraftigt. Beroende av berggrundstyp.
Investeringskostnad: 130 000– 140 000 kronor.
2 Jordvärme
Genom att lägga en över 100 meter lång slang en meter under marken kan man utvinna solvärmen som lagras i markytan. Kan ge rätt till "stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus" (se bergvärme).
Fördelar: Ofta en billigare investering än bergvärme. Bra om man har gott om plats och lämplig lättgrävd mark. Kan bli billigare om man bygger nytt hus.
Nackdelar: Kräver stor markyta där man kan placera slangen. Processen kyler ner marken och kan påverka den lokala växtzonen. Installationen kräver att man gräver upp hela trädgården. Tjäle som varierar över tomten kan skapa oregelbundna sättningar i marken.
Investeringskostnad: 130 000 kronor.
3 Solfångare
Fångar in solvärmen och leder den till en ackumulatortank eller varmvattenberedare.
Fördelar: Helt förnybar miljövänlig värme och en fullt återvinningsbar anläggning. Lång driftstid (cirka 25 år). Årlig service som är lätt genomförd. Mer effektivt än solceller. Den som installerar solfångare kan söka "stöd för investeringar i solvärme". Stödet är 2,50 kronor för varje kWh som anläggningen producerar per år.
Nackdelar: Visst underhåll. Kräver vattenburen värme.
Investeringskostnad: 50 000 kronor.
4 Solceller
Solstrålar omvandlas till elektricitet som används av hushållet.
Fördelar: Investeringsstöd. Solceller kommer att bli billigare. Den 11 juni 2009 beslutade regeringen att införa ett stöd för installation av solceller. 60 procent av investeringskostnaden ska kunna täckas av stödet när det blir klart.
Nackdel: Dyr investering för lite effekt. Ska man leverera el till nätet krävs avtal med nät-ägaren.
Investeringskostnad: 40 000 kronor ger ungefär 8 kvadratmeter solceller med en effekt på cirka 1 kWh.
5 Vindsnurra
Ett litet vindkraftverk på tomten som alstrar el.
Fördelar: Relativt prisvärt sätt att producera egen el. Miljövänligt.
Nackdelar: Låg effekt, en liten vindsnurra (cirka 180 cm i diameter) driver en stor spisplatta. Behöver stor tomt och blåsiga förhållanden för god effekt. Kan skapa störande ljud.
Investeringskostad: 60 000 kronor för vindsnurra (1 000–2 000 kWh beroende på vindförhållanden).
6 Vindkraftverksandel
Det enklaste sättet att få egen vindkraft. Man tecknar upp sig för ett antal kilowattimmar per år och köper en så stor del av ett vanligt vindkraftverk.
Fördelar: Miljövänligt. Inget underhåll.
Nackdelar: Landskapsbilden påverkas, Sedan den 19 juni 2008 beskattas vindkraftsandelar med uttagsskatt efter ett ställningstagande från Skatteverket. När en ekonomisk förening säljer el till självkostnadspris bedömer Skatteverket att det är ekonomisk utdelning och beskattar därefter.
Kostnad: 7 000 kronor/andel. Ger rätt till 1 000 kWh till självkostnadspris (15–20 öre/kWh)
7 Pelletsbrännare
En förbränningspanna bränner små cylindrar av formpressade träspån. Kan värma hushållsvatten och/eller vattenradiatorer.
Fördelar: Förbränningen av pellets är koldioxidneutral. Ett bra alternativ ur miljö- och kostnads synpunkt om man har oljepanna. Kan ge rätt till "stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus" (se bergvärme).
Nackdelar: Kräver plats. Kräver skötsel. Gammal oljepanna kan ge dålig effekt, kräver vattenburen värme. Kräver skorsten.
Kostnad: 25 000–30 000 kronor för en pelletsbrännare till befintlig panna, En helt ny pelletspanna kostar 70 000–150 000 kronor.
8 Luft/luftvärmeväxlare
En värmeväxlare som tar tillvara på energin i utomhusluften och värmer inomhusluften.
Fördelar: Enkel och förhållandevis billig installation. Billigare i drift än direktel. "Enknappslösning", bara att slå på. Inget underhåll.
Nackdelar: Klarar inte kraftig kyla, värmer huset från en enda plats i huset.
Investeringskostnad: 15 000–25 000 kronor.
9 Luft/vattenvärmeväxlare
Samma som en luft/luftvärmeväxlare men den fördelar värmen via ett vattenburet system.
Fördelar: Billigare i drift än direktel. God effekt. "Enknappslösning". Inget underhåll. Kan kombineras med andra värmesystem som transporterar via vattenledningar.
Nackdelar: Kräver vattenburet värmesystem. Relativt nytt.
Investeringskostnad: 90 000-110 000 kronor.
10 Grundvattenvärme
Genom att leda ner en slang i en befintlig eller nyborrad brunn kan man åstadkomma samma form av värmeväxling som vid bergvärme. Lämpar sig för stora hus 250–300 kvadratmeter.
Fördelar: Kräver inga stora ingrepp på tomten eller i huset. Kräver vattenburet värmesystem.
Nackdelar: Kräver en rejäl brunn. Om man tar vatten ur samma brunn kan det innebära höjda uppvärmningskostnader för varmvatten och rejält kallt kallvatten. Kan ge kondens på vattenledningarna.
Investeringskostnad: 175 000-300 000 kronor.
11 Sjövärme
Slangar som läggs ner på en sjöbotten kan utnyttja värmen i sjövattnet för värmeväxling.
Fördelar: Billigare än bergvärme eftersom man slipper borra. Kräver vattenburet värmesystem. Kan ge rätt till "stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus" (se bergvärme).
Nackdelar: Kräver sjötomt med vattenrätt, alternativt arrendering av vattenrätten. Man behöver tillstånd för vattenverksamhet.
Kostnad: 130 000 kronor.
12 Frånluftsvärme
Tar värme från luften som ska blåsas ut ur ventilationssystemet och utnyttjar den för att värma upp både varmvatten och element.
Fördelar: Bättre effekt än en luft/luftvärmepump.
Nackdelar: Mer omfattande installation än en luft/luftvärmepump. Har svårt att klara stora hus.
Kostnad: 45 000 kronor.
13 FTX
Mekanisk från- och tilluftsventilation där energi från frånluften värmer tilluften.
Fördelar: Ger god luftkvalitet, har ofta hög effekt.
Nackdelar: Kräver luftkanaler för tilluften.
Kostnad: 25 000 kronor exklusive kanaldragningar.
14 Gas
En gaspanna bränner gas som värmer vatten till hushåll och element.
Fördelar: Bidrar med mindre CO2 än olja. Högre verkningsgrad än olja. Bra med gas när man ska laga mat.
Nackdelar: Närhet till gasnät krävs. Naturgas (fossilgas) bidrar till växthuseffekten. Kräver vattenburet värmesystem.
Kostnad: 60 000 för en ny gaspanna.
15 Pelletskamin
Fördelar: Billig uppvärmning. Kan värma även vid elavbrott.
Nackdelar: Fungerar bäst i hus med öppen planlösning. Kräver skorsten. Kräver att man köper hem och bär in pellets.
Investeringskostnad: Pelletsbrännare i befintlig oljepanna 25 000. Ny komplett pelletspanna 80 000–120 000 kronor.
16 Vedeldning
En av de stora uppvärmningssätten i Sverige. Nära 20 procent av alla villor värms helt eller delvis med ved.
Fördelar: Vedeldning av egen ved är mycket billig värme. Värmer även utan el. Klyva ved ger god motion. Kräver viss kunskap för att göras på bästa sätt.
Nackdelar: Grannarna kan ha synpunkter på exempelvis lukt. Vedrök kan innehålla polyaromatiska gaser (cancerogent). Ved är tungt och tar mycket plats.
Investeringskostnad: 90 000 kronor (vedeldningsanläggning med förbränningspanna och ackumulatortank).
Obs! Vedeldning i öppen spis kostar mer kilowattimmar än det ger.
17 Passivhus
Tjock isolering, utvalda material och speciell planlösning som samverkar med en värmeväxlare för ventilationsluften ger ett hus som i stort sett endast värms upp med hjälp av solen, hushållsapparater (tv, dator med mera) och mäniskorna som bor i huset.
Fördelar: Extremt låga uppvärmningskostnader, 15 procent av kostnaderna för ett vanligt hus.
Nackdelar: Kräver att man bygger ett nytt hus eller mycket omfattande rekonstruktion av ett befintligt hus. Man måste anpassa sig efter hur huset värms upp, det betyder inga öppna fönster för att vädra vintertid då kan man få vänta i timmar innan inomhusvärmen stiger igen.
Investeringskostnad: Upp till 5 procents högre konstruktionskostnad.
18 Fjärrvärme
En central värmestation hettar upp vatten som transporteras ut i samhället för att värma bostäder och andra lokaler.
Fördelar: Billig och stabil värmekälla. Inget underhåll. Kan ge rätt till "stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus" (se bergvärme).
Nackdelar: Man måste vara nära ett fjärrvärmenät.
Investeringskostnad: 60 000 kronor.
Framtaget i samråd med: Energimyndigheten och Energikontoret i Skåne.
Alla prisuppgifter är ungefärliga och kan variera kraftigt beroende på hustyp, lokala prisvariationer m.m.
Övriga källor: Skatteverket, Boverket.