På studentkorridoren
är man aldrig ensam

Det doftar köttfärspaj i köket och en ny städlista har kommit upp på kylskåpet. Studentkorridoren börjar andas och leva igen när korridorkompisarna återvänder efter sommarlovet.

– Det är skönt när folk försvinner, men man tröttnar snabbt. Hela området är öde och det händer inget, säger Björn Bengtsson.

Han och Jesper Larsson är de enda som bott kvar under lovet.

Nu gläds de åt att ha ett fullt hus igen. Glädjen är ömsesidig.

– Det är underbart att vara tillbaka, tycker Malin Rönnhage.

För ett år sedan flyttade hon till korridoren efter att ha pendlat mellan Simrishamn och högskolans utbildning till fritidspedagog. – Det var dags att flytta hemifrån och pendlingstiden gjorde dagarna långa.

Under sommaren har det fungerat bra att bo hemma och arbeta i hemtjänsten, men nu är det skönt att vara tillbaka på studieorten.

– Att flytta hit är det bästa beslut jag tagit. Man växer med att komma iväg. Livet har blivit här, nu kan jag leva efter mina egna tider.

Jennie Nywertz är tillbaka efter sommarens arbete i ett storkök hos föräldrarna i Hjo.

– Efter gymnasiet sökte jag alla hemkunskapslärarutbildningar. När jag kom in i Kristianstad visste jag inte ens var det låg. Nu trivs hon med skolan och kompisarna. Ibland äter hela gänget tillsammans och det händer att korridorens tre tjejer har egna vinkvällar.

– Och så har vi spelkvällar när vi spelar sällskapsspel, säger Jennie Nywertz.

Det är hon som får igång de andra i "Rappakalja" och "Med andra ord".

Den sociala biten är den stora vinsten med korridorlivet. – När jag flyttade hit från Motala kände jag ingen. Att bo på korridor är det lättaste sättet att knyta kontakter, säger Jesper Larsson.

Med sina fyra år i huset är han en av korridorens veteraner. Nu börjar rummet kännas lite litet.

– Jag börjar bli mätt på korridorlivet. Att vara många om samma kök och samma tv-rum kan ha sina sidor.

För att stället ska hålla en någorlunda acceptabel hygienstandard har man bildat städlag.

– Vi har lagt ner lappkriget, nu skäller jag bara på min pojkvän. Han är värst på att lämna disk, säger Malin Rönnhage.

Paret träffades på korridoren. Visst har de funderat på att flytta ihop i egen lägenhet, men än så länge överväger fördelarna med korridorlivet.

– Här finns alltid någon att prata med, säger Malin Rönnhage. "Världens bästa storasyster" står det på dörren. Där innanför står böckerna prydligt i bokhyllan, två skateboardbrädor hänger på väggen och överkastet ligger slätt på sängen.

– Jag har mycket att plugga just nu. Det är därför det är nystädat, säger Jennie Nywertz.

Hon pluggar mest på sitt rum. På kvällarna unnar hon sig att läsa skönlitteratur.

– Helst deckare eller thrillers. Dean Koontz är min favorit. Börjar jag läsa kan jag hålla på hela natten.

Högst upp på bokhyllan står en mängd sällskapsspel. Det är Jennie Nywertz som är korridorens spelhaj. Nintendokonsolen under tv:n avslöjar en annan böjelse.

– Jag är tokig i Diddy Kong racing, även om det är ett barnspel.

På hyllan ovanför skrivbordet har hon flera bilder på dem som gav henne utmärkelsen på dörren, systrarna Therese 20 och Linda 15 år.

– Vi är bästa vänner samtidigt som vi är syskon. På väggen hänger en tavla med Malins stjärntecken, skorpionen.

– Den är från Egypten. Skorpionens egenskaper passar rätt bra in på mig. Min pojkvän är också skorpion så vi ska egentligen inte gå så bra ihop.

Pojkvännen Tommy Karlsson bor också på korridoren. Det var här de träffades.

– Jag tycker om inredning, men nu har jag fått hit Tommys smutskorg och en extra säng. Det blir lite trångt att bo två på 19 kvadratmeter.

Bortom studentboendet breder Lingenäsets ängar ut sig.

– Här är så fin natur med kohagar alldeles inpå knuten. Jag brukar promenera flera gånger om dagen.

Malins dörr är täckt med vykort på katter.

– Jag kommer från en riktig kattfamilj. Pappa är gammal sjöman och före internets tid höll vi kontakt via brev och vykort. Han trodde nog att de skulle hamna i en låda, men att hänga upp dem på dörren är ett sätt att se dem.
Höga buskiga chiliplantor dominerar Björn Bengtssons studentrum.

– Välkommen in i det ekologiska rummet, hälsar han.

Uppvuxen på en bondgård med stort trädgårdsland och odlingar av bär och fukt vill han ha lite grönt omkring sig. På en planta syns en knippa gröna habanerofrukter.

– De ska bli röda, det här är andra skörden.

I rummet finns en bokhylla, ett databord och en säng.

– Sängen blir ofta avlastningsbord för mina böcker. D-kursen i historia innebär uppsatsskrivande.

I bokhyllan står mest facklitteratur.

– Svensk utrikespolitik under världskrigen är mitt specialområde.

Att läsa på högskolan som har ett förflutet som regemente är särskilt kul för Björn som är intresserad av militärhistoria.

– Min pappa gjorde lumpen här.
Dörrmattan är blåvit, liksom halsduken som hänger över en stol. Det är ingen slump. Jesper Larsson är ett riktigt MFF-fan.

– Det var för Malmö FF:s skull som jag ville flytta till Skåne. Dessutom har jag kusiner i Malmö.

Jesper har något på skrivbordet som inte alla har, en egen kaffebryggare.

– När jag vaknar sätter jag på kaffet innan jag går och duschar. Sedan hinner det svalna lagom till frukosten.

Som många andra studenter är Jesper en riktig nattmänniska.

– Jag har lagt om dygnet. Får jag välja sover jag så länge som möjligt, gärna ända till lunch.