Vattenråd bevakar kvalitén

– Det är en bra blandning av aktörer som anmält sig och fler än jag hade väntat, säger Anna Grönlund, kommunekolog i Bromölla kommun som samordnar rådet.

Hon har arbetat under ett år för att förbereda den första stämman som kommer att hållas den 8 oktober, då rådet ska bildas. Samtliga sju kommuner, Kristianstad, Bromölla, Olofström, Osby, Tingsryd, Älmhult och Östra Göinge som ingår i avrinningsområdet har anmält sitt intresse för att vara med.

– Området är en dold juvel med 300 sjöar som bör exploateras för turister på en lagom nivå för att inte vattnet och dess växt- och djurliv ska förstöras, säger Anna Grönlund. Hur rådet ska agera är ännu inte bestämt men det ska fungera som en lokal länk till vattenmyndigheten i Skräbeåns vattendistrikt. I dag finns det inga stora problem med ytvattnet eller grundvattnet i området men för att behålla den goda kvaliteten krävs mer kunskap och kontroll. Det kan komma att ske genom att rådet kan påverka provtagningen och åtgärder i området.

Miljöfrågor som man vill undvika är främst försurning av vattnet i områdets norra delar och övergödning i söder. Rådet kommer även att se över fysisk påverkan som till exempel att vattendrag har rätats ut eller våtmarker har dikats ut som också påverkar vattnets kvalitet. Förlusten av våtmarker har gjort att naturliga reningsfilter saknas.

Det är inte längre de stora industrierna som är de stora problemen. De har hårda regelverk att följa och endast ett fåtal har direkta utsläpp till vattendragen. Det är snarare små enskilda avlopp och dagvatten utan tillräcklig rening som kan ställa till skada liksom allt för små skyddszoner mellan vattendrag och odlings- och skogslandskap.

– I det norra området finns vissa risker för försurning och brunifiering av vattnet. Blir vattnet brunt innebär det att vissa till exempel växtarter inte kan överleva i vattnet då de inte får tillräckligt med ljus. Om pH-värdet förändras kan metaller som finns på botten lösas upp och skada djur och växter, säger Anna Grönlund. Utan tillräckligt stora skyddszoner kan läckage från åker- och skogsmarker och avlopp tillföra vattensystemet näringsämnen och organiska ämnen som gör att det blir allt för näringsrikt, vilket även det har en negativ inverkan på vissa arter som inte kan ta till sig all näring.

Det blir problem med algblomning och fisklivet förändras.

– Ivösjön är i dag fortfarande näringsfattig med undantag från Axeltorpsviken som växer igen. Även Oppmannasjön är i vissa delar belastad av för mycket näringsämnen, säger Anna Grönlund.

Hon tror också att rådet kan få till uppgift att bevaka hur vattnet används. Enligt henne borde det vara en självklarhet att inte slösa på vattnet som vi gör i dag.

– Det är lätt att förleda sig att tro att vi har hur mycket vatten som helst. Men liksom i Afrika kan vi komma att få för mycket vissa perioder och torka andra, säger hon.