Långsam matlagning i Näsum

Näsum Artikeln publicerades
De lär sig att syra grönsaker – Christina Stark från Näsum, Frida Annefors från Lund och Camilla Edinger från Hässleholm. Kursledaren, tvåa från höger, är Ann-Louise Fransson från Ingelstad. 4 bilder
Foto:Tommy Svensson
De lär sig att syra grönsaker – Christina Stark från Näsum, Frida Annefors från Lund och Camilla Edinger från Hässleholm. Kursledaren, tvåa från höger, är Ann-Louise Fransson från Ingelstad.

Skratt, prat, skrammel av kastruller och ljudet av knivar som hackar mot skärbrädor. Ett tiotal kvinnor tillbringade större delen av söndagen i Näsums församlingshem för att lära sig den urgamla metoden att syra grönsaker.

Här fanns varken matberedare eller mikrovågsugnar. Inga genvägar. Här fanns i stället osthyvlar, rivjärn, knivar och mödosamt arbete. Det handlar om långsam matlagning, men de sex timmarna som deltagarna i kursen att syra grönsaker tillbringade på församlingshemmet var bara en början. Först om två månader kan de äta den syrade vitkålen och morötterna.

– Det de lär sig är en konserveringsteknik som sträcker sig oerhört långt bak i tiden och som har använts över hela världen. Den bygger på att man inte tillsätter något utan jobbar med temperaturer, tid och att hålla grönsakerna syrefria. Fördelarna är att grönsakerna blir mer näringsrika än när de är färska och att de blir hållbara, i flera år om man hanterar det korrekt, säger kursledaren Ann-Louise Fransson.

Det krävs att grönsakerna man syrar är nyskördade och därför görs det på hösten.

– Det skapas mjölksyrebakterier av olika stammar i grönsakerna och sådana bakterier är naturliga i vår tarmflora. De goda bakterierna hjälper till med näringsupptaget. Man har sett samband mellan att äta mycket syrad mat och minskad mängd allergier.

Salt är nödvändigt för syrningen medan lök och äpple hjälper till i processen och ger en viss sötma.

Sedan används med fördel kryddor som senapsfrön, vitlök, ingefära och enbär. Grönsakerna packas sedan i glasburkar som försluts med lock med gummiringar kring.

Det sistnämnda gör att koldioxiden som bildas under syrningen kan leta sig ut, vilket inte går om det är alltför tätt förslutet. Sedan ska grönsakerna förvaras i kärlet i två månader där man växlar mellan olika temperaturer i olika faser.

Ryms sådan här långsam matlagning i vår stressiga vardag?

– Ja, detta är slow food i den rätta bemärkelsen. Jag har hållit kurser i det här i åtta tio år, i Skåne, Blekinge och Småland, och det blir bara mer och mer populärt. Folk vill slippa e-nummer och eftersträvar att äta bra och näringsriktig mat, säger Ann-Louise Fransson.

Mor och dotter, Marie och Frida Annefors, hade rest från Lund för att delta i kursen.

– Jag är intresserad av det för att det är en så gammal tradition och för att det är nyttigt och gott, men det verkar komplicerat. Mycket kan gå fel. Därför hoppas jag att kursen ska göra att jag vågar mig på det här, säger Frida.