Annons

Nu provfiskas det i sjön

Det är gott om siklöja och gurkdoftande nors i Ivösjön. Mört och braxen gömmer sig också i djupet. Ivösjön mår förhållandevis bra, vilket den årliga provfiskningen visar.
Bromölla • Publicerad 3 augusti 2013
Det blir en del fisk i näten vid provfiskningen.
Det blir en del fisk i näten vid provfiskningen.Foto: 
Nils-Arne Hagelin har sorterat upp fiskarna inför räkningen.
Nils-Arne Hagelin har sorterat upp fiskarna inför räkningen.Foto: 
Provfiskningen i Klagstorp utgår från Tegelbruksudden.
Provfiskningen i Klagstorp utgår från Tegelbruksudden.Foto: 
Nils-Arne Hagelin och Brodde Almer visar upp ett av näten de använt.
Nils-Arne Hagelin och Brodde Almer visar upp ett av näten de använt.Foto: Tom Wall
Nors och siklöja finns det gott om, vilket rovfiskarna gillar.
Nors och siklöja finns det gott om, vilket rovfiskarna gillar.Foto: 

Vid den gamla vedutskeppningsbryggan vid Tegelbruksudden sitter Brodde Almer och räknar fisk. Han har hjälp av ”praktikant” Nils-Arne Hagelin och sekreterare Eva Åkesson. De håller på med den årliga provfiskningen som visar hur det står till med fiskbeståndet i Ivösjön.

– Det är Ivösjökommittén som driver provfiskningen. Även länsstyrelsen får papper på hur mycket fisk det finns och så rapporteras det vidare till Havs- och Vattenmyndigheten, säger Brodde Almer medan han mäter vidare på mörten.

Annons

Ett antal olika arter finns i Ivösjöns djup. Förutom mört finns braxen, siklöja och benlöja, abborre och en och annan ål. Fast den får man inte upp i näten, den gör en ”ålasno”, som Brodde Almer kallar den, och simmar vidare.

– Siklöja och nors är motorer för hela rovfisket i djupet. Det är de som driver runt fiskbeståndet, säger Brodde Almer.

– Tidigare har det varit ont om både siklöja och benlöja, men det har blivit bättre nu.

Provfiskning varje år

Varje år i augusti provfiskar man runt om i Sverige. Brodde Almer har tidigare skött det själv, med viss hjälp av sambon Eva Åkesson. Men nu har han börjat lära upp Nils-Arne Hagelin för att själv kunna trappa ner. Det är ett tungt jobb att lägga ut nät på många ställen på kvällen och sedan dra upp dem morgonen därefter för att mäta och räkna allt som fastnat i näten.

– Vi tittar både efter vilka arter som finns och hur mycket det finns, säger Nils-Arne Hagelin.

Han har sorterat upp fisken i olika spannar för att det ska bli lättare att gå igenom dem. Nät med olika storlek på maskorna används, och på olika djup. Det är för att få en översikt på vad som finns.

– Ivösjön mår förhållandevis bra. Problemet med en sjö som göds är att det blir mycket mört och braxen. De arbetar sedan för att det ska bli en ännu bättre miljö för dem och då blir det obalans i fiskbeståndet, säger Brodde Almer.

Chans till abborre

Ivösjön är Skånes största sjö och för den som ger sig ut med metspöt finns det goda chanser att fånga en fjällig kvällsmat. Men det är inte många som fiskar, enligt Brodde Almer.

Annons

– De flesta badar. Annars går det att fiska en del abborre här, men jag vågar inte lova att man får något, säger han och skrattar.

För provfiskarna i Ivösjön finns ingen lön att hämta för arbetet. Kvällarna med att lägga ut nät och morgnarna med att plocka upp och räkna gör de ideellt. Men, som Brodde Almer säger, det finns en tillfredsställelse i att notera hur mycket fisk det finns och hur sjön mår.

Taner Caliskan och Louise Cronholm
Malin Andersson
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons