Alla vinner på att gynna svenskt lantbruk

Debatt ,
Sverige är ett av alla länder som använder minst mängd antibiotika till livsmedelproducerande djur vilket minskar risken för multiresistenta bakterier.
Foto:Poppe, Cornelius
Sverige är ett av alla länder som använder minst mängd antibiotika till livsmedelproducerande djur vilket minskar risken för multiresistenta bakterier.

Varför ska man välja svenska produkter? Den frågan har många svar. Djurskydd, hälsa, jobb och miljö är några anledningar till att stödja svensk livsmedelproduktion.

Att Sverige har ett av världens bästa djuskydd känner nog de flesta till. Att vissa menar att alla inte har råd, det köper jag inte. För är det då okej med till exempel barnarbete inom klädindustrin för att få fram billiga kläder? Tror inte att många tycker att det är okej.

Varför skulle det då vara okej att köpa kött från djur som levt under gräsliga förhållanden och förmodligen gått igenom en slakt utan bedövning. Kan ni verkligen äta detta med gott samvete?

    Två tredjedelar av all antibiotikaanvändning i världen används till livsmedelproducerande djur. Sverige är det land i Europa ihop med Norge och Island som använder minst mängd antibiotika till livsmedelproducerande djur. Här är det inte tillåtet att ge antibiotika i förebyggande syfte eller att ge tillväxthormoner.

    I många andra länder lever djuren på så små ytor och så många djur ihop att det lätt sprids sjukdomar, därför ges antibiotika i förebyggande till hela besätttningar. Det finns sedan kvar en hel del rester i köttet vi köper. Det bidrar till att det utvecklas multiresistentabakterier och på sikt kommer vi inte kunna behandla sjukdomar som lunginflamation mm. Folk kommer återigen dö i dessa enkla sjukdommmar precis som förr.

    Varje bonde håller i genomsnitt fem andra personer med jobb. Genom att välja svenska livsmedel gynnar man också arbetsmarknaden. När en bonde tvingas lägga ner drabbar det i många andra led. Djurtransportörer, slakterier, djurskötare, mereriföretagen, lantbruksskolor med mera. Det är inte många som tänker på det.

    Det är inte bara den enskilda bonden som drabbas, även om det givetvis drabbar bonden hårdast. För tio år sedan fanns det 8 500 mjölkföretag, 2015 var antalet cirka 4 200 (källa: jordbruksverket)

    1950 fanns det 252 503 bilar och 2 565 160 nötkreatur i Sverige. I dagsläget finns det 4 585 519 bilar och endast 1 500 000 nötkreatur kvar. (källa: SCB) Hur kan det då vara korna som är roten till alla kllimatförändringar i världen?

    Innan vi behöver fundera på klimatförändringarna som orsakas av nötkreatur finns det betydligt viktigare saker att konsentrera oss på. Som till exempel utsläpp från fordon, alla lastbilar som går över hela jorden för att transportera mat till oss. Mat som vi själv kan odla, eller föda upp i Sverige.

    För att inte tala om flyg och fartygstrafiken. Men den frågan är obekväm. Alla vill väl resa till Thailand under julen? Dessutom är våra öppna landskap och härliga naturbeten unika. Utan betande djur kommer dessa marker växa igen. Vill vi leva i skog och sly överallt? När man pratar om att korna är dåligt för miljön ser man det oftast det ur ett globalt perspektiv. Man räknar inte in de goda sakerna de bidrar till i Sverige.

    Givetvis är djurproduktion i till exempel Brasilien, där de hugger ner regnskog för att få betesmark och kunna odla till exempel soja inte klimastsmart. Välj då inte de köttet. Välj ett svenskt, lokalproducerat kött som har gått på äkta naturbete.

    Bara för att vi minskar antalet kor i landet betyder inte det att vi äter mindre kött. Vi väljer bara ett annat kött. Utländskt. På vilket sätt hjälper vi Sverige då? Det gynnar varken djuren, svenska jobb, öppna landskap eller att säkerställa en stark inhemsk produktion.

    Alla har allt att vinna på att gynna svenskt jordbruk och välja svenska produkter från sitt närområde. Detta gäller både konsumenter, kommun och landsting.

    Sara Rosqvist

    Landsbygdspartiet oberoende, Skåne

    Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.