Så löser vi miljonprogramskrisen

Det kommer att kosta uppemot 270 miljarder kronor att renovera miljonprogrammet enligt en undersökning genomförd av Industrifakta.

Många kommunala bostadsbolag har i dag goda förutsättningar att klara av upprustningen av miljonprogramshusen. Det handlar i många fall om att göra en ordentlig inventering av vilka energisparåtgärder som är lönsamma.

Även om marknaden klarar av att lösa stora delar av upprustningen av bostadsbeståndet skulle åtgärder från regeringen kunna snabba på processen avsevärt.

TMF vill att Sverige ska ställa delar av EU:s strukturfond till förfogande, vilket EU öppnade för nyligen. En höjning av energiskatten skulle göra fler åtgärder lönsamma.

Vi ser att det finns en stor informationsbrist på energieffektiviseringsområdet. Allt för många gånger tas viktiga beslut om renoveringar baserat på känsla eller med en kortsiktig horisont. När det kommer in nya fastighetsägare uppdagas ofta tidigare oanade möjligheter att spara pengar genom renoveringar. Möjligheter som är till godo för både fastighetsägaren och klimatet.

Därför är det viktigt att sprida information om hur tekniska analyser kan genomföras och vilka pengar som kan sparas. Även om kommunalt ägda bostäder inte har samma incitament som privatägda att spara energi kan ökad kunskap ändå ge resultat.

Vi ställer därför gärna upp för de kommunala bostadsägare som behöver vår hjälp med att räkna på energibesparingsalternativ. En viktig komponent är energipriset och därför är det viktigt att energiskatten höjs. Ju högre energiskatt desto fler energibesparingar blir lönsamma att genomföra.

Mycket av upprustningsbehoven inom beståndet går att lösa utan stödpengar. Men vi tycker ändå att Sverige bör snegla på möjligheterna att använda EU:s strukturfonder.

Genom Sveriges EU-avgift avsätts pengar till strukturfonder som ofta används till regionala utvecklingsprojekt. Det kan handla om att bygga exempelvis konferensanläggningar och vägar.

EU har genom direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD II, öppnat för möjligheten att använda en del av de pengarna för energieffektivisering av bostäder. Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda röstades igenom 19 maj 2010 och förkortas ofta EPBD II från engelskans Energy Performance of Buildings Directive.

Direktivet kommer att få stora konsekvenser för Sverige med omfattande energikrav för befintliga och nybyggda bostäder. I december 2020 ska samtliga av EU:s medlemsländer ha infört krav på nära nollenergibyggnader.

Sammanfattningsvis tror vi att det går att komma långt om alla kommunala bostadsbolag skulle räkna på investeringskostnader för energirenovering och Sveriges regering gör det möjligt att använda strukturfonder.

Låt oss börja med båda dessa saker på en gång! Men en höjning av energiskatten skulle bidra till betydande energibesparingar för samhället.