Sverige behöver fler studentbostäder

I dagarna har tusentals ungdomar fått besked om att de blivit antagna till olika högskoleutbildningar, i Kristianstad och på andra orter i landet. Jag minns själv med vilken glädje och förväntan jag tog emot mitt eget antagningsbesked.

Men smolket i glädjebägaren för dagens studenter är att bostadssituationen på många orter är så ansträngd att det är lättare att bli antagen till utbildningen än att hitta tak över huvudet.

Det leder till att många studenter riskerar att fastna i osäkra – och oftast dyra – andrahandslösningar.

Ett av de grundläggande problemen är att vi i Sverige sedan 1990-talets början endast byggt hälften så många lägenheter som våra nordiska grannländer.

Men nu ökar byggandet rejält efter finanskrisen. Nästa år beräknar Boverket att över 32 000 bostäder kommer att påbörjas. Även om det inte är tillräckligt så går det i rätt riktning.

Nu gäller det att få byggandet att öka ytterligare och ligga kvar på en hög nivå under en längre tidsperiod. Och när fler lägenheter byggs blir det lättare även för dem som söker billigare bostäder att få tag på en sådan eftersom flyttkedjorna kommer igång.

Men nyproduktionen av studentbostäder följer tyvärr inte denna positiva utveckling. Tvärtom är utvecklingen alarmerande. Stora ungdomskullar de närmaste åren gör att behovet av studentbostäder kommer att vara stort.

Jag är medveten om problemen. Regeringen och berörda myndigheter har vidtagit en rad olika åtgärder för att förbättra förutsättningarna för produktion av studentbostäder.

De gemensamma nämnarna stavas minskat regelkrångel och att göra det billigare att bygga studentbostäder.

Regeringen har till exempel möjliggjort för en del lärosäten att i högre utsträckning än i dag tillhandahålla bostäder för studenter och forskare, något som inte var möjligt tidigare.

Lättnader har skett i regelverket för boendeformer som rör studenter och ungdomar. Förändringarna innebär att kraven på avskiljbarhet mellan kök och sovrum vid byggnation lättas upp. Det gör det möjligt att bygga billigare.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att informera kommuner om olika sätt att underlätta och stimulera nyproduktionen av studentbostäder.

Kommunerna har ett stort ansvar i arbetet med att få igång produktionen av studentbostäder. Det kan till exempel handla om hur de utformar och använder parkeringsnormerna i kommunen.

Vid sidan av dessa förbättringar och andra mer generella såsom en ny plan- och bygglag så måste vi också utnyttja befintligt bostadsbestånd effektivare. Mer kreativitet och nya lösningar. Regeringen har i två steg höjt den skattefria gränsen för dem som hyr ut hela eller delar av sin privatbostad i andra hand, från 4 000 kronor till nu 18 000 kronor. I Norge är det mycket vanligt förekommande att privatpersoner hyr ut en del av sin bostad åt till exempel studenter. Genom de höjda schablonavdragen hoppas vi att fler svenskar också ska utnyttja denna möjlighet.

Nämnas bör också att bidragsdelen i studiemedlet har höjts i två steg, med totalt 929 kronor per månad, och fribeloppet har höjts från 107 000 kronor till 136 400 kronor per år.

Mycket har gjorts och mer behöver göras. Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att mer på djupet analysera ungdomars bostadssituation. Boendesituationen och hur den kan förbättras är en viktig parameter i uppdraget.

Det finns inget ”quick-fix” när det gäller att lösa ungdomars boendesituation. Jag kommer att följa utvecklingen noga och bereda fortsatta åtgärder som kan stimulera tillgången på bostäder åt studenter. Det kommer att vara åtgärder som baseras på långsiktiga spelregler och minskat regelkrångel.

Modernt och fräscht studentboende – Tietgenkollegiet i Köpenhamn. arkiv: jenny leyman/sydsvenskan