Kristianstad kan bli en lysande skolkommun

Text: Fredrik Axelsson
Publicerad 13 oktober 2011 6.30 Uppdaterad 13 oktober 2011 9.31

Debatt.
Det är unikt att arbetet med att ta fram en skolplan i Kristianstad sker i en sådan bred politisk enighet. Forskning har visat att samsyn kring de övergripande utvecklingsplanerna är en framgångsfaktor. Det skriver Fredrik Axelsson (M), gruppledare i Kristianstad, skolkommunalråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

I lördags (8/10) skrev Lars Nilsson om den av Lärarförbundet årliga rankingen av Sveriges bästa skolkommuner. I denna placerar sig Kristianstads kommun på 194:e plats. Som Nilsson skriver behövs satsningar hela vägen från förskolan till gymnasiet för att bygga skolans kedja stark.

Om detta instämmer jag till fullo. Därför är det på sin plats att nämna att Lärarförbundet i sitt underlag inte har med gymnasieskolan när det gäller lärarbehörighet, lärarlöner, lärartäthet och övriga resurser.

Vad avser exempelvis både lärarbehörighet och lärartäthet ligger vi i Kristianstads kommun generellt avsevärt högre än riksgenomsnittet inom gymnasieskolan.

För förskolans del genomfördes mättillfället vid en period då verksamheterna ännu uppvisade sviter efter de stora besparingar i budgeten som genomförts men som genom politiskt beslut återförts under 2010. Vid mättillfället hade detta på grund av eftersläpning i anställningar ännu inte gett märkbart genomslag i förskolans personaltäthet.

Under våren har det pågått ett arbete som från majoritetens sida letts av 1:e vice ordförande Jonas Fasth (FP) och från den socialdemokratiska oppositionen av 2:e vice ordförande Anders Tell (S) med att ta fram en ny kommunal skolplan.

Det är inte längre tvingande att ha en skolplan men nämnden ser ett stort värde av att ha en tydlig vision om framtiden.

Skolplanen ska stödja och uppmuntra elever och medarbetare såväl som föräldrar att medverka till att skapa en skola av högsta klass.

Det är unikt att arbetet med att ta fram en skolplan sker i en sådan bred politisk enighet. Forskning har visat att samsyn kring de övergripande utvecklingsplanerna är en framgångsfaktor.

I skolplanen som senare i höst ska beslutas i kommunfullmäktige tar vi ordentlig höjd mot 2018 och ställer bland annat upp som mål att 95 procent av alla elever som lämnar grundskolan respektive gymnasieskolans högskoleförberedande program ska vara behöriga till gymnasieskolan respektive universitet och högskola.

Man skulle enkelt kunna hävda att 100 procent ska vara behöriga, och det håller jag i sak med om, men innan vi är där har vi ett arbete framför oss.

Genom att ställa upp långsiktiga mål hoppas vi kunna ge alla ute i våra verksamheter instrument för att Kristianstad ska kunna bli en av landets bästa skolkommuner.

För att vi ska kunna bli en av de bästa skolkommunerna behöver vi också skapa goda förutsättningar för att lärarna ska kunna ägna tid åt eleverna.

Att Alliansregeringen öppnar för större möjlighet att göra karriär är bra. Jag har i mina tidiga kontakter med lärare fått höra att dessa anser sig ha allt mindre tid till undervisning.

Därför är det bra att vi nu fördjupar oss i hur det verkligen förhåller sig för att kunna underlätta för lärarna att ägna sig åt sitt kärnuppdrag.

Jag, som ordförande i barn- och utbildningsnämnden, ser stora spännande utmaningar för skolan i Kristianstads kommun de närmaste åren och det är viktigt att vi satsar målmedvetet.

Större eller mindre text



13 läsare har reagerat på denna artikel

31% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

69% är arga


Hur reagerar du på "Kristianstad kan bli en lysande skolkommun"?
Genom att kommentera på Kristianstadsbladet.se så godkänner du våra regler
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu