Till hundra procent

När skolplanen antogs i Kristianstads kommunfullmäktige i december 2011 yrkade Kristdemokraterna, som enda parti, att målen i den skolpliktiga verksamheten ska vara 100 procent. Något annat mål än att samtliga elever ska klara samtliga ämnen i den skolpliktiga årskurs 9 är inte möjligt att ställa.

Ett sådant mål blir också styrande för att tillräckliga resurser satsas på alla elever, både de med goda färdigheter som vill komma vidare i sitt lärande och de som behöver extra hjälp eller särskilt stöd.

Kristdemokraternas förslag blev nerröstat av samtliga övriga partier. Det var beklämmande. Ännu mer anmärkningsvärt var ett inlägg på nyårsafton av Jonas Fasth (FP), förste vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden

I denna samt via mejl samma dag inbjöds undertecknad att tillsammans med ledarskribenten på Kristianstadsbladet, Jonas Duveborn, i ett samtal med sagde viceordförande berätta om den kompetens vi besitter inom området verksamhetsutveckling som ”det vore direkt oansvarigt av oss skolpolitiker och tjänstemän att inte försöka ta del av”.

Det är glädjande att de åsikter och de förslag som kommer från KD är så viktiga, att de speciellt efterfrågas. I mitt svar skrev jag också, att jag inte har någonting emot ett möte, men att jag fann det märkligt att den kom från förste vice ordförande. Rimligen borde hela majoriteten vara intresserad, presidiet eller hela nämnden.

Som exempel på våra åsikter, har Kristdemokraterna i budgetsammanhang kritiserat alla de projekt inom läsa, skriva, räkna som funnits under flera år utan att till synes ge resultat.

Vår representant i nämnden förra mandatperioden hade synpunkter på resursfördelningen jämt fördelat över skolorna och inte efter behov, något som vi fortsatt att ifrågasätta även denna mandatperiod utan att få gehör vare sig då eller nu.

Den 3/1 2012 fanns en artikel i Kristianstadsbladet, där revisionen var kritisk mot skolprojekten. Mellan 2007 och 2010 genomfördes drygt 200 projekt med syftet att öka elevernas måluppfyllelse inom läsa, skriva, räkna till en kostnad av 33 miljoner kronor utan att man har kunnat se några mätbara resultat.

Den 3/2 fanns en annan artikel som beskrev att många elever inte når kunskapsmålen i årskurs 9 och därmed inte blir behöriga till gymnasieskolan. 2010 var antalet behöriga 84 procent, ett kraftigt tapp nationellt sett.

Det visade sig dessvärre, att det i stor omfattning saknas åtgärdsprogram och handlingsplaner för eleverna med behov av stöd. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Fredrik Axelsson (M) konstaterar att kritiken är allvarlig och lovar bättring.

Rent allmänt handlar det om vilken politisk ideologi man förespråkar. Vi anser att varje barn har rätt att bli sedd och få sina behov tillgodosedda. Sedan får skolverksamheten anpassa sig efter det.

Målen som regering och riksdag har satt upp i skollagen är väldigt tydliga. I en lokal skolplan ska målen vara 100 procent. Hur vägen dit ska stakas ut, det är däremot barn och utbildningsförvaltningens och skolorna med lärarnas ansvar.