Jag vill berömma statsminister Fredrik Reinfeldt (M) för hans mod att lyfta denna viktiga fråga. Pensionsfrågan har länge varit en fråga som berört många, en fråga som avgör våra pensionärers framtid.
Nyligen sa Reinfeldt i ett uttalande att han vill utöka vår pensionsålder till 75 år och skapa möjligheter för äldre att jobba längre. I dag ligger pensionsåldern på 67 år.
Jag citerar: ”Medellivslängden ökar i snabb takt. Detta är i grunden positivt samtidigt som det ställer oss inför stora utmaningar. Vi måste ställa oss frågan vart Sverige är på väg på några års sikt och hur vi möter denna utveckling. Är vårt pensionssystem, vår sjukvård och äldreomsorg dimensionerade för att möta en allt äldre befolkning?
Allt eftersom vår medellivslängd ökar i rask takt kommer våra pensioner i nuvarande form tunnas ut för varje år som går. En ohållbar konsekvens. Det går inte att jobba 35 år och senare få utbetalningar i 45 år.
I och med att vi lever längre blir vi även piggare och starkare när vi blir äldre. Inom snar framtid kommer en passivitet leda till stora och hårda följder i form av sämre, tunnare och knappa pensioner.
Som jag ser det har vi ett par alternativ. Öka pensionsåldern, beskatta våra arbetare ytterligare eller dra ner på välfärden. De båda senare alternativen ser jag som absolut absurda och därför, om man vill ha en bra pension, är en höjning av pensionsåldern det mest smärtfria alternativet”.
Med detta förslag vill Reinfeldt och Moderaterna möjliggöra och förespråka arbete efter 67 år, för arbete efter 67 år är något som alla borde välkomna.
Detta är absolut något som ingen borde bli upprörd över, för i Sverige, till skillnad från i de flesta andra länder, tjänar vi ihop till vår egen pension.
Att höja pensionsåldern är därför inte så mycket en pensionsfråga som en arbetsrättslig fråga. Pensionsåldern väljer vi själva och därmed även hur mycket vi ska få i pension.
Många säger att öka pensionsåldern skulle inskränka pensionärers frihet och rätt till vila efter ett hårt arbetsliv.
Men vad gör inte en passivitet mer än inskränker deras frihet när deras ekonomiska frihet tas ifrån dem. En frihet som går hand i hand med personlig frihet och självbestämmande, några av våra mest grundläggande rättigheter.
Hur ska man kunna gå i pension utan att ha råd till det eller hur ska man kunna vila upp sig om man går med frågan om pengarna skall räcka månaden ut?
Många säger att man inte orkar med att jobba som till exempel stenläggare tills man fyllt 75. Men vad gör detta? Det gäller inte alla jobb, det gäller inte med detsamma och det gäller en successiv ökning.
Framför allt är det fortfarande helt frivilligt. Man får jobba precis så länge man vill, det enda som ändras är hur länge du har möjlighet att jobba med tryggheten som lagen om anställningsskydd ger.
Som det ser ut nu kommer den som vill jobba ihop till en dräglig pension efter 67 inte kunna ha något skydd mot uppsägning.
Vill man inte jobba efter 67 så gör inte det, men neka inte säkerheten, skyddsnätet och tryggheten för dem som vill.
22% är glada
4% är likgiltiga