Diskrimineringslag var god dröj, tycks vara ständigt svar

En förutsättning för mänsklig frigörelse och jämlikhet är att alla oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller med någon form av funktionsnedsättning har samma rättigheter.

Den 14 juni beslutade riksdagen i ett så kallat tillkännagivande till regeringen att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska betraktas som diskriminering. Sådan lagstiftning finns bland annat i Norge och USA.

Bakom förslaget att regeringen skyndsamt ska ta fram ett sådant lagförslag står en riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Regeringspartierna Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna röstade i arbetsmarknadsutskottet mot förslaget och fortsatte i riksdagsdebatten att av kostnadsskäl motsätta sig en diskrimineringslag. Dock begärde man aldrig votering.

För snart två år sedan ställde sig en överväldigande majoritet av de 130 remissinstanserna positiva till utredningen “Bakom fagert tal”, som bland annat konstaterade att förslaget inte kommer att medföra några betydande samhällsekonomiska kostnader

Från regeringshåll hävdar man med åberopande av rapporter från Statskontoret och SKL (Sveriges kommuner och landsting) dels att det skulle bli alldeles för dyrt att lagstifta mot diskriminering och dels att kostnaderna inte går att förutse. Frågan måste utredas vidare, säger man.

I själva verket har den utretts i fem år. Bristande tillgänglighet är diskriminering sa regeringspartiernas företrädare i riksdagsdebatten, men inte just i dag. Den fråga som då omedelbart väcks är var regeringen lägger prislappen på hur mycket det är värt att personer med funktionsnedsättning kan delta i arbetslivet, i utbildning, i fritidsaktiviteter, att kunna handla och leva ett självständigt liv?

Det är miljön och omgivningen som är funktionshinder, inte personen ifråga som har någon form av funktionsnedsättning. Ett tillgängligt samhälle innebär vinster på individnivå och för samhället i stort. Nyttan av att investera i tillänglighet är grovt underskattad enligt en färsk rapport av nationalekonomen Dan Andersson.

Därför är det högt på tiden att alla människor som har någon form av funktionsnedsättning äntligen får sina mänskliga och demokratiska rättigheter tillgodosedda för att kunna delta i samhällslivet fullt ut på samma villkor om alla andra.

DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder – har tillsammans med flera andra funktionshinderorganisationer varje torsdag under en längre tid demonstrerat för en diskrimineringslag utanför regeringskansliet Rosenbad.

Demonstrationerna där och annorstädes kommer att fortsätta ända fram till den dag landets regering instiftar en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering.