Bankernas mörkläggning av bedrägerierna måste få ett slut

Debatt Artikeln publicerades
Kontokortsbedrägerierna måxte tas på allvar, menar insändarskribenten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kontokortsbedrägerierna måxte tas på allvar, menar insändarskribenten.

Tre av fyra i Sverige tror att brottsligheten ökat de senaste tre åren, och så tror även Kristianstadsborna. På listan över vad Kristanstadsborna är som mest oroliga för finns bostadsinbrott, stöld av bil och bedrägerier på nätet.

Oron för bedrägerier är ett relevant ämne och något som bör diskuteras ytterligare, speciellt kontokortbedrägerierna. Som det ser ut idag mörkas tyvärr majoriteten av dessa bedrägerier - av bankerna själva.

Enligt Nationella trygghetsundersökningen om utsatthet, trygghet och förtroende tror allt fler svenskar att brottsligheten har ökat på senare år. Detta stämmer inte alltid överens med hur brottsutvecklingen faktiskt ser ut, men det är en viktig indikator på hur Sveriges säkerhetsarbete upplevs.

Just oron för att utsättas för bedrägerier över nätet är något vi måste börja ta på allvar. I november månad i år pikade nämligen statistiken över antalet anmälda bedrägerier i Sverige - 20 000 fall där 40 procent var kontokortsbedrägerier. Mörkertalet är desto större.

När vi blir bestulna på pengar från våra bankkonton fångas det upp av bankens övervakningssystem, och sedan ersätter banken i princip alltid summan direkt, utan att vi märker vad som hänt. Bankernas rädsla för att visa sig sårbara resulterar i mörkerläggning av problemet och att bedragarna kommer undan smärtfritt.

Kortbetalningar är idag en av bankernas mest lönsamma områden. Det är därför mer ekonomiskt gynnsamt att låtsas som ingenting och ersätta summan som blivit stulet från kortet, än att blanda in polisen och synliggöra mängden bedrägerier och därmed riskera att förlora kunder. Endast i en minoritet av fallen där vi själva kan se att pengar dragits från våra konton uppmanar bankerna oss att polisanmäla brotten.

Säkerhetsproblemet med bedrägerierna förminskas alltså till en enkel transaktionskostnad för bankerna, och det är inte att ta samhällsansvar.

Självklart ska bankerna kompensera oss individer, men det är en annan fråga. Det viktiga vi bör tala mer om är hur vi ska behålla säkerheten när vi ivrigt byter ut kontanterna mot andra, digitala betalmedel. Kortbetalningar, Swish och andra digitala lösningar må vara smidiga – men det kommer med en kostnad. Säkerheten hänger inte med, och sårbarhet öppnar upp för oönskade attacker och bedrägerier som kostar att lösa.

Riskerna med att så snabbt gå över till digitala betalningar är något som måste diskuteras mer. Även om bankerna är privata bolag är de också förmedlare av viktig samhällsservice. Bankerna  bör ta sitt samhällsansvar och prioritera betalningssäkerheten.

För att bedrägerierna inte ska bli ett växande säkerhetsproblem bör bankerna ta sitt ansvar och åta sig följande:

Polisanmäla alla bedrägerier som kommer till deras kännedom

Redovisa omfattningen och kostnaderna för kontobedrägerierna i sina resultat- och balansräkningar

Det går inte längre att skjuta ifrån sig ansvaret. Jag efterlyser en fortsatt diskussion om frågan, samt en vettig arbetsfördelning mellan politiken, myndigheterna och banksektor. Hur åtgärdar vi det växande problemet med kontokortsbedrägerierna?

Björn Eriksson

före detta rikspolischef