Bevara Johan Henriks flickskola

Debatt Artikeln publicerades

Enligt min mening är det endast kyrkan i Kristianstad som är mer unik i sin arkitektur än den rivningshotade J H Dahls flickskola. Det skriver Göran Östher, Kristianstad.

Johan Henrik Dahl var en handlare som 1902 byggde J H Dahls flickskola. Under andra hälften av 1800-talet hade det på den gamla vallgraven byggts en skola som sedermera skulle kallas för Praktiska mellanskolan.

Men Johan Henrik ville även ha en skola enbart för flickor och finansierade skolbygget som placerades intill den äldre skolan.

I dag pågår en diskussion om skolornas framtid, ska de rivas eller bevaras? Under 1940-talet var jag elev i skolan och har naturligtvis nostalgiska känslor för ett bevarande.

Under 1980-talet var jag ansvarig för ett av Sveriges sista tegelbruk. Detta har givit mig ett intresse att titta extra noga på olika tegelbyggnader och deras historia. En av byggnaderna är J H Dahls flickskola.

De fem största tegelbruken köptes 1988 av en stor svensk koncern, vilken några år senare avvecklade verksamheten. Näringen är nästan helt försvunnen i vårt land och tegel importeras från Danmark, Tyskland med mera.

Vi har en ovanlig förmåga att sälja ut våra verksamheter och avstå från arbetstillfällen som konstigt nog fungerar i andra liknande länder. Svensk tegel produceras inte längre.

Tillbaka till J H Dahls flickskola som är en av vår stads absolut mest sevärda tegelbyggnader. Det finns så mycket av dåtidens arkitekt- och murningsteknik på denna byggnad att det är en skam om den raseras.

I slutet av 1890-talet uppstod en tävling mellan dåtidens arkitekter om att göra fantastiska utsmyckningar på vanliga enkla byggnader.

Det var en stilbrytningens tid och husen försågs med portaler, listverk, pilastrar, blinderingar och skulpturer.

Tegelbruken gjorde sitt yttersta och tillverkade hundratals olika formstenar, antingen strängpressade eller handslagna.

Mycket av detta finns på flickskolan. Murverket är ett kryssförband med vartannat skift kopparytor och vartannat löpytor.

Huvudingången är formad i romansk stil med en vacker valvbåge. Fasaden är murad med regnbågsfriser som i betydligt mindra format återkommer på skorstenskrönen.

Under takfoten finns gesimser och där under ett meterhögt murningsarbete av högsta klass. Det snedliggande vinkelmönstret har olika tjocklekar på koppstenar och löpstenar. Ett otroligt välgjort arbete av verkliga mästare.

Det finns listverk av rundformade tegel och det finns speciella icke bärande kolonner endast för utseendets skull. På sidofasaden finns vad jag vill kalla en blindering som är ren utsmycknad.

Enligt min mening är det endast kyrkan i staden som är mer unik i sin arkitektur.

Byggnaden, som har arkitektoniska likheter med KFUM-huset i Göteborg, innehåller uppskattningsvis 300 000 fasadstenar. Det är en typisk skånsk närproducerad tegel med gula chatteringar, vilket beror på kalkförekomst i den skånska leran.

Vissa av dessa uppgifter har jag hämtat från ”Tegel: tillverkning, konstruktion, gestaltning” av Jack Lindgren & Jan Moeschlin.

Vi har precis påbörjar ombyggnaden av vårt rådhuskvarter och där vi av historiska skäl bevarar fasader med olika utseenden. Bevara även Johan Henriks unika flickskola med sitt svenska tegel.