Bra att registrera elever med funktionsnedsättningar

Registrering Artikeln publicerades
Lekensdag på Furuboda.
Foto: Lasse Ottosson
Lekensdag på Furuboda.

Statens beslut att folkbildningen ska bidra med underlaget till ett statligt register över människor med funktionsnedsättningar har väckt motstånd. Furuboda, Sveriges största folkhögskola för personer med funktionsnedsättningar är positiva till beslutet.

Många har upptäckt att folkhögskola är en lämplig utbildningsform för personer med funktionsnedsättningar/-variationer. Men den ekonomiska realiteten har varit allt annat än lätt under de senaste åren för skolor att kunna ta emot personer med omfattande funktionsnedsättningar.

Att göra bättre kartläggning bör vara en början till en förbättring för våra deltagare och för dem med störst hinder på längre sikt. Idag likställs olika diagnoser vilket drabbar de med de störst svårigheter. Det går också ut över dem när resurserna minskar.

Vi kan förstå att det finns en misstänksamhet kring insamlandet av data.

Bristen på uppdelad data och forskning behövs för ansvarsutkrävande och utveckling. Idag hindrar ofta bristen på fakta utvecklingen av effektiv politik och åtgärder som främjar inkluderande utbildning av god kvalitet. Detta konstateras bland annat i rapporten som konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tagit fram 2017.

Våra folkhögskolor är några av dem som tar emot flest deltagare med omfattande funktionsnedsättningar. Vi välkomnar försök att göra ett rättvisare system och ställer oss därför positiva till att Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar in uppgifter om deltagare med funktionsnedsättning. Att samla in fakta kan vara starten till förändringar.

Vi kan förstå att det finns en misstänksamhet kring insamlandet av data. Dels är folkhögskolorna redan överösta av olika rapporter och insamling av uppgifter och dels kan det finnas en rädsla runt att det ska användas felaktigt. Men i det aktuella förslaget, ska individdata som samlas in av SCB, skyddas av hård sekretess, finnas i trygga system och anonymiseras. Det kan bidra till positiva förändringar.

... precis som på andra områden måste vi ta fram fakta runt vår skolform för att kunna motverka och skapa bättre förutsättningar

Det finns redan mycket nedslående fakta runt människor med funktionsnedsättningar. Man kan påvisa sämre levnadsförhållanden än befolkningen i övrigt. Listan av tillkortakommande kan göras lång, men precis som på andra områden måste vi ta fram fakta runt vår skolform för att kunna motverka och skapa bättre förutsättningar.

Folkhögskolan är en utbildningsform som passar många personer med olika förutsättningar. Men samhällets bidrag täcker enbart delar av folkhögskolans verkliga utbildningskostnader, framför allt när skolan tar emot personer med omfattande nedsättningar. Det är viktigt att statsbidragen till folkhögskolan träffar rätt och att deltagare med olika behov får det stöd de behöver.

Folkhögskolor strävar efter att ge både ämneskunskaper och vardagskunskaper för att individen ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt och delta på lika villkor i samhällslivet. Detta är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Mer än hälften av alla svenskar med funktionsnedsättning saknar ett arbete, men för att få arbeta krävs utbildning. Här har folkhögskolan en viktig roll.

Vi välkomnar statistik och hoppas att detta ska bidra till att:

– Sverige bättre lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar

– Människor ska kunna studera i den skolform de vill och har behörighet för oavsett funktionsnedsättning

Folkbildningsrådet och Specialpedagogiska Skolmyndigheten får de resurser från samhället som behövs för att deltagare med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att studera på folkhögskola

Jenny Anderberg

Rektor Furuboda Follkhögskola

Jeanette Ranelycke

Rektor Österlens folkhögskola

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.