Breddad syn på matens roll nödvändig

Debatt Artikeln publicerades

Jag anser att det är missvisande att ensidigt peka ut mjölk och kött som hälso- och miljöbovar. Det skriver Maria Lennernäs, professor i mat- och måltidskundskap, Fjälkinge, i en replik till Stig Bengmark.

Med gällt tonfall och hätska insinuationer angriper kirurgen Stig Bengmark (25/5) mitt inlägg (22/5), där jag uppmärksammar att 40 procent av matpengarna i svenska hushåll spenderas på ”utrymmesvaror” som kryllar av kalorier men saknar näring.

Att producera läsk, lösgodis, feta dressingar och såser, friterade potatisprodukter, söta bakverk, alkohol och sötade frukostflingor belastar miljön. Kosttillskott, måltidsersättningar och proteinpulver är andra produkter som människor äter i stället för mättande, näringsrik och njutbar mat.

Jag lustiggör mig intealls över Stig Bengmark och Jonas Paulssons (MP) förslag om köttfria måndagar. Däremot anser jag att det är missvisande att ensidigt peka ut mjölk och kött som hälso- och miljöbovar, något som Bengmark gjort under flera decennier.

Visst är det fel att skövla arealer för att odla soja till kofoder. Kor ska beta och omvandla gräs till högvärdigt protein i mjölk och kött. Absolut skulle en del individer må bra av att äta mindre mängder kött. Det gäller inte alla, det finns hushåll där kött allt för sällan står på bordet av ekonomiska skäl.

Bengmark argumenterar för att vi ska äta mindre av jordbruksprodukter. Jag misstänker att orsaken till koncentrationsproblem hos en del barn och ungdomar beror på diffusa näringsbrister, som hänger samman med att de äter för lite mjölk, kött, frukt och grönsaker.

Järn i kött och B12 i mjölk är centrala näringsämnen för bland annat hjärnans funktionsförmåga. Mammans matvanor under graviditeten sätter spår hos barnen.

Förr ansågs läkareha (mest) kunskaper om allt, och tolkningsföreträde i alla frågor. Det gäller inte nu när forskningen blivit allt mer specialiserad.

I angreppet på mitt inlägg använder Bengmark en klassisk härskarteknik för att förringa min kunskap, när han insinuerar att min utbildning och forskning inte automatiskt gör mig till expert inom medicin och hälsa.

Det är osakligt. Jag har en doktorsexamen i medicinsk vetenskap i nutrition/näringslära från medicinska fakulteten vid Uppsala universitet och två grundutbildningar till nutritionist och hushållslärare (pedagog).

Nutrition är en medicinsk vetenskap som handlar om matens innehåll av näringsämnen och kroppens näringsbehov.

Orsaker till (global-) över- och undernäring behandlas. I nutrition ingår också hur maten påverkar fysiologiska och psykologiska processer med effekter på prestation och hälsa.

Vi studerar också vilka faktorer som påverkar matvanorna – från nervsystemet och hjärnan till kultur och samhälle. För närvarande ingår jag i expertgruppen som tar fram underlag till de nya nordiska näringsrekommendationerna.

Vad jag kan utläsa av Stig Bengmarks vetenskapliga publikationer handlar de huvudsakligen om sondmatning, effekter av kirurgi och tarmens miljö.

Mitt eget forskningsområde är hur arbetslivet i ”dygnetrunt”-samhället påverkar sömn och stress, matvanor och hälsa.