Dammlyckan Åhus - rivas? Nej!
Dock finns det andra sätt att se på problemet.
Vi har i Dammlyckan en mycket speciell arkitektur från 1958 som är mycket bevarandsvärd då det inte finns så många liknande skapelser. Därvid borde Kristianstads kommun i stället vara mycket intresserade av att bevara denna pärla! Vad det gäller markradon, svartmögel och asbest finns inga hinder för bevarande utan kan ses som ett svepskäl för rivning. Jag instämmer fullt ut med Roger Jönsson i detta.
Vissa kommuner har haft denna syn på arkitektoniska pärlor, te x Avesta där man har behållit radhus av arkitekten Ralph Erskine med mycket gott resultat dit många intresserade åker för att besöka dessa tidsdokument av hög klass.
Byggnadsnämnden tar också på sig ett stort ansvar då man talar om att hälsovådan är stor i dessa byggnader som är uppförda samtidigt med kedjehusen längs Aulingatan, av samma byggmästare och samma material som dessa som man nu vill riva.
Enligt ägare av radhusen på Aulingatan har det gjorts mätningar av radon och man har inte uppmätt några större värden. Vad det gäller svartmögel och asbest är det ett hanterbart problem precis som Roger Jönsson säger. Problem med svartmögel är säkert orsakat av dålig skötsel av fastigheterna. Man har också från byggnadsnämndens sida sänkt priset på kedjehusen med dessa antaganden om radon och svartmögel.
Jag uppmanar kommunfullmäktige att tänka igenom beslutet mycket noggrant, det är lätt att tänka ekonomiskt kortsiktigt i detta fall men pengar får inte alltid styra era beslut. Det finns även möjlighet att skapa lägenheter för personer med lägre inkomster.
Tänk på att IDAG börjar historien för kommande generationer, något som vi alla bör ha i åtanke. Hus från mitten av 1950-talet kan för framtida generationer vara lika intressanta som de 1700-talshus vi beundrar idag!
Med dessa ord till kommunfullmäktige och alla andra vill jag att ni tänker efter mer än en gång, vi har ett ansvar inför kommande generationer!
Anders Green
Åhus
