Datumsmarta hushåll i Skåne kan minska matsvinnet

Debatt Artikeln publicerades
Gustav Fridolin (MP) vill minska matsvinnet.
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
Gustav Fridolin (MP) vill minska matsvinnet.

Gustav Fridolin vill förbjuda producenter och butiker att slänga mat. Vi välkomnar ministerns engagemang, men det finns också enklare sätt att minska matsvinnet.

Bara under 2017 minskade skåningarna matsvinnet med 256 ton, för att de förstår bäst-före-märkningen.

2017 var det näst varmaste året som har uppmätts sedan mätningarna startade på 1880-talet, bara 2016 var varmare. Den globala medeltemperaturen har nu ökat med 1,1 grad sedan förindustriell tid, så det är inte långt kvar till de 1,5 grader som finns i Parisavtalets mål.

I Sverige slängs 1,3 ton mat varje år och att producera den mängden mat innebär utsläpp av 2 miljoner ton koldioxid. Därför var det bra att Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin i sitt jultal tog upp Sveriges matsvinn. Det finns stor potential att minska matens klimatpåverkan.

Redan nu gör Matsmart precis det som Gustav Fridolin efterlyser – hjälper stora aktörer att minska sitt matsvinn. Förra året köpte hushållen i Skåne totalt 256 ton mat från Matsmart som annars hade slängts. Det var mer än tre gånger så mycket som 2016. Matsmart köpte upp felmärkta eller utgående varor från producenter och sålde dessa till hushållen för rabatterade priser.

Klimatnyttan är mycket stor. Användningen av den mat som annars hade slängts innebar att länets hushåll förra året minskade koldioxidutsläppen med cirka 395 ton. Det innebar, enligt en vetenskaplig studie, att dessa hushåll räddade 1 185 kvadratmeter is från att smälta i Arktis.

En betydande orsak till Sveriges onödiga matsvinn är bäst-före-datumet. Men datumet är bara en garanti från producenten att varan håller samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Mat som pasta, knäckebröd eller kaffe blir inte dålig bara för att måndag blir tisdag och bäst-före-datumet passerats.

Denna kunskap har delvis fallit bort i vårt moderna samhälle, men vi ser nu att den ökar och är övertygade om att den kan öka ännu mer. Vårt råd är enkelt: Vi bör helt enkelt använda våra sinnen. Luktar, smakar och ser maten okej ut så är den också okej att äta.

Vårt mål är att öka datumsmartheten. Det leder till minskat matsvinn, en viktig pusselbit för att klara Parisavtalets mål. Därför uppmanar vi nu Gustav Fridolin och våra myndigheter att satsa på att öka kunskapen om datummärkning.

Karl Andersson

vd Matsmart