Det är dags att börja tänka ansvarsfullt och globalt men också att agera lokalt
Det är ingen tvekan om att konsumenterna helst helt vill slippa importerad så kallad "fulkyckling”. Det finns mycket goda skäl till det. Svensk djurskyddslagstiftning är väldigt långtgående för att ta tillvara djurens välfärd. Dessutom har Svensk Fågel inrättat en rad kontroll- och kvalitetsprogram som alla haft till syfte att förbättra djurvälfärden, djurhälsan och garantera säkrare livsmedel. Det på sikt mest betydelsefulla – inte bara för djurens välmående utan också för folkhälsan – är arbetet för att motverka antibiotikaresistens.
Antibiotikan är ett tveeggat svärd som varit till oskattbar användning i arbetet för djur och människors hälsa. Men det finns vid slentrianmässig behandling risker för att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är vad som håller på att ske just nu vilket innebär lidande och risk för ökad dödlighet. Redan anses cirka 50 000 dödsfall om året i Europa och USA vara kopplade till bakterier som har utvecklat resistens.
Det finns alltså all anledning att ta antibiotikafrågan på allra största allvar. Så regeringens förslag om ursprungsmärkning i restauranger och storkök kopplat till kvalitetskontroll är välkommet. Men frågan om kontroll är helt avgörande. Så länge inte djurhållningen och övriga krav kring kvalitet kontrolleras i förhållande till en allmän ursprungsmärkning lär det bästa bidraget för att hålla nere antibiotikaanvändningen i kycklinguppfödningen vara att använda branschens tydliga Gula Pippin-märkning också i restaurangbranschen. Märket, som både är en ursprungs- och kvalitetsmärkning, säkerställer långtgående krav på djurvälfärd och god djurhälsa och kontrolleras av oberoende kontrollorgan, utöver den kontroll som svenska myndigheter utövar. Om restauranggästen däremot inte kan lita på att maten verkligen kommer från det land som restaurangen uppger, till exempel från Sverige blir hela syftet med en ursprungsmärkning missvisande.
Politikerna har också möjlighet att göra något på sin egen hemmaplan innan man ger sig i kast med en så svår uppgift som en ursprungsmärkning på krogen, godkänd av EU. Svensk Fågel har genomfört en kartläggning av skol- och sjukhusmaten i ett antal kommuner och landsting. Tyvärr visade det sig att det fortfarande är vanligt med importerad kyckling i de svenska skolmatsalarna och på sjukhus. Endast 5 av 21 landsting/regioner serverar 100 procent svensk kyckling. Kommun- och landstingspolitiker måste se över de upphandlingar man själv lokalt medverkar till. Det är under all kritik att lägga ansvaret hos konsumenten och bonden. Det är dags att börja tänka ansvarsfullt och globalt men också att agera lokalt!
Jenny Andersson
ordförande svensk Fågel
